Aftonbladet – 16 september 1863, sida 3

På tillstyrkan af dr Säve, prosten Mellqvist och domprosten Sundberg bifölls dock 8. Vid 55 S, angående beräkning af hyra, antogs å yrkande af domprosten Sundberg och prosten ithner, samt eliter votering med 22 röster mot 11, hr von Ehrenheims reservation. Vid 60 S, rörande hemtransport af sjöfolk i händelse resa slutar å annan ort än der folket är förhyrdt, yrkade domprosten Sundberg och prosten Lithner återremiss, för 8:s omarbetning i öfverensstämmelse med hr Carlsons reservation. — Dr Säve önskade bifall. Votering begärdes och utföll med 21 röster för bifall, mot 11 för remss. Utskottets tillägg i 788, om beräkning af liggedagar, ansåg domprosten Sundberg icke lända till förbättring af förslaget, och önskade derföre att i stället för sista raden till följd af —— storm eller naturhinder, det måtte enligt K. M:ts pro: position heta: till följd af skeppsarbete eller annat från fartyget härrörande hinder, På yrkande at dr Säre bifölls dock utskottets förslag. I 8 134 stadgas att långifvare icke deltager i gäldande af gemensamt haveri, men, i den mån de förpantade föremålen till följd af haveri ej räcka till lånets gäldande, vidkännas deraf uppkommande förlust. Häruti ansågo doktorerna Peirelli och Säve ligga en motsägelse, utom det att den sistnämnde ta laren fann deruti en motsägelse äfven mot 8 135, att de bodmade föremålen häfta solidariskt för skuldens återbetalning, och yrkade derföre återremiss. Härå sökte prosten Lithner gifva en förklaring, den dr Säce väl icke fann fullt tillfredsställande, men afstod likväl från sitt första yrkande. 8 bifölls. Vid 137, der det afhandlas attskeppare godtvekligt afviker från vanlig väg, yrkade prostarne Lithner och Palmlund, att nämnde ord, i enlighet , mätte utgå. med grefve Cronstedts reserva S bifölls på tillstyrkande af dr Säre. Alla öfriga här icke särskildt omnämnda äfvensom följande paragrafer biföllos till och med den 175:te. Borgaroståndet. Föredrogs statsutskottets betänkande n:o 150, angående anskaflande af de i och för statens jernvägsbyggnader samt lån till de enskilda jern vägsanläggningarne beslutade medel. Detta betänkande blef till alla delar af ståndet godkändt och föranledde förutom vid 3:dje punkten ingen meningsskiljaktighet eller diskussion. Utskottet bestämmer i denna punkt summan som bör af riksgäldskontoret upplånas till 32 milliover, under det en betänkandet vidfogad reservation, innefattande utgiftsafdelningens förslag, föreslår att tillåta utskottet upplåna 35 millioner. Antagandet af denna reservation påyrkades af hrr Wallenberg, Rinman, Muren, Lindström, Renström och Henschen. Möjligt vore nemligen eljest att medel skulle för dessa anläggningar komma att tryta i det de inhemska tillgångar man påräknat icke skulle komma att falla ut till de belopp man antagit. Försigtigast vore derför att antaga reservationen. Hr Muren uttalade dessutom den grundsatsen, att det är med lån och j med folkets pålagor man borde betala jernvägarne, ty det är våra efterkommande, som af dem få mesta nytta. Och uttryckte för öfrigt den åsigten, att skulle ett öfverskott komma att i riksgäldskontorets kassa finnas, sådant ej kunde skada i och för möjliga eventualite:ers, såsom missväxts, krigs etc., skuld. För bifall till de af utskottet föreslasna 32 million:r talade hrir Berger, Sundvallsson, Björck och Hierta. Man sökte bevisa. att de beräkningar öfver statens inkomster, som utskottet gjort, vore riktiga, hvarföre man väl kunnat taga ett mindre Jån än utskottet föreslagit, men åtminstone för ingen del ett större. Detta skulle alldeles onödigtvis kosta aten betydliga räntor. Hr Björck yttrade sig yftning af den reservation han afgifvit, enligt hvilken han ansett att blott ett 27 millioners lån behöft upptagas. Hr Rinman föreslog derjemte en redaktionsförändring af punkten, ordagrannt lika med den som presteståndet redan antagit, och understöddes i denna sin hemställan af samma talare, som yrkade bifall till hr Wallenbergs reservation. Sedan diskussionen var slutad voterades först om de olika föreslagna summorna, kvarvid med 27 ja mot di nej gillades utskottets förslag, 32 millioner. Genom votering, som utföll med 31 röster mot 11, bifells äfven utskottets förslag till redaktion af punkten. Derefter börjades föredragningen af särskilda utskottets betänkande n:r 2, med förslag till ny sjölag, och hemställde hrr Carlen, Isberg, NN och Lundberg stravt vid bärjap at i lik et med hvad som egde rum vid behandlingen af förslaget till ny strafflag. det måtte varda ut skottet tillåtet att med anledning af samt ? manhang med återremisser v? å vidraga SN g SS Fremisser Ulven få vidtaga och ngar i paragrafer, som icke blifföreslå föränd vit återremitterade. Redan vid I, som angår hurusom med bessätningar å fartyg förfaras skall, egde meningsskiljaktighet rum. Hrr Witt, Staaff, Isberg, Lundberg och Henschen yrkade återremiss, dels af den anledning att den af utskottet föreslagna ordalydelsen gal anledning till tvetydighet, dels för ait få in bestämmelser om särskildt aftal och kontrakt, samt dels för att få ordet sföretagers atbytt mat ordet äskar. För bifall yttrade sig hrr Carlsson, Börjesson, Carlen, Wallenberg, Ekholm, Ekelund och Björck, och antydde man att let:a förslag innehölle endast grundlinierna till en lag och att man med uttrycken icke borde kför strängt nagelfara. Begärd votering utföll med 29 ja mot 143 nej, hvarigenom paragrafen var bifallen. Af ifrågavarande lagförslag medhann ståndet under förmiddagens plenum icke något vidare, atan åtskildes härefter kl. 2 e. m. Bondeståniet. Statsutkottets utlåtande n:r 150, om anskaffande af medel till jernvägsbyggnaderna bifölls meden af Medin, föreslagen mindre redaktionsförändring i momenterna D och E af 5 punkten, hvaremot en af samma ledamot föreslagen förändring i punkten 3 afslogs med 37 röster mot 30. På yrkande af Svensen, Paul Andersson och Rundbäck beslöts med 43 röster mot 26 att expeditionsutskottets skrifvelseförslag i anledning at statsutskottets beslut i expropriationsfrågan skall hvila på bordet tilldess förstnämnde utskoits betänkande n:r 12, rörande Rundbäcks motion om tryckning af statsutskottets protokaller i denna sak blifvit sf ståndet afgjerd, och vidare intills dessa protokoller till stånden inkommit, för den händelse rikets ständer skulle komma att besluta deras tryckande. Härefter föredrogs särskilda utskottets betänkande n:r 2, med förslag till ny sjölag, hvaraf de första 50 paragraferna godkändes, med undantag af den 33 , rörande befrielse i vissa fall för fartygs befälhafvare från att föra dagbok, hvilken återremitterades, på yrkande af Rosenberg, Matts Persson och Mengel. Plenum fortsättes i afton. Rättegångsoch Polissaker. I förgår förmiddag företog sig en mureriarbetare vid namn Gabrielsson att i öfverlastadt tillstånd uppgå på en byggnadsställning vid ett unla LIN R. Prosten Bergvall åter ville att redovisning skall ske toförtöfvadt för hela resan4, utan att bestämma någon viss tid, alldenstund en längre resa fordrar längre tid än en kortare at! göra upp räkenskaperna. Äfven år Landgren hade hört klagomål öfver denna 8, och yrkade derföre återremiss. ma HD :l Did lashala sahara