Aftonbladet – 16 september 1863, sida 3

DAGENS PLENA. Ridderskapet och Adein. Statsutskottets utlåtande n:r 150, i anledning af erhållna återremisser å betänkandet n:r 89, i fråga om anskaffande af medel till jernvägsbyggnader, bifölls i alla punkter utom den 3:dje och 5:te. Vid den förra bestämdes, på hemställan af frih. af Ugglas, hr Stuart och frih. Gripenstedt, summan af statslånet till 35 mill. i enlighet med utskottsafdelningens förslag, äfvensom antogs det förändrade redaktionsförslag som presteständet godkänt. Likaså antogs i den sednare punkten mom. D. nyssnämnda riksstånds beslut om ändring i ordalydelsen, äfvenså, på framställning af frih. Gripenstedt, gjordes vid ordet amortering det tillägg att amorteringen bestämmes till minst en procent. Derefter påbörjades behandlingen af särskilda utskottets betänkande n:r 2, i anledning af K. M:ts proposition med förslag till ny sjölag, hvaraf endast medhunnos 3 88. Vid S1, ang. rättighet för den som låter bygga fartyg att, medan arbetet fortgår, derå anställa besigtning, uppstod en längre diskussion, hvarunder hr Olivecrona och grefve E. Sparre, hvilka anhöllo om återremiss, den förre på grund deraf att ej i förefinnes bestämmelse derom att aftalet skall vara skriftligt affattadt, den sednare emedan redaktionen vore olämplig, tillika framställde åtskilliga anmärkningar mot förslaget i sin helhet, hufvudsakligen att det vore alltför vidlyftigt. att man bort förut höra vederbörande myndigheter, att det borde hafva satts i öfverensstämmelse med den norska sjölagen o. s. v. Tillika veklagade man att förslaget framkommit i riksdagens sista timma, hvärigenom det sannolikt ej kunde genomgå den noggranna pröfning, som borde föregå en ny lags antagande. Utskottet försvarades af h. exc. friherre De Geer, friherre C. G. Leijonhufvud, hrr v. Ehrenheim, af Ström, och Rabenius. Man hade, oaktadt flitigt arbete, ej förr kunnat medghinna detta betänkande, som genom sitt för mängden af jurister nägot främmande in: nehåll företett stora svårigheter. Förslaget vore icke vidlyftigare än de nuvarande stadgarne, helst häri finnes upptagen fjrsäkringsrätten, som ej är innefattad i nu gällande sjölag. Man hade sökt att lämpa lagstiftningen äfven efter norska förhållanden. Hvad beträffar att repr sentationen ej skulle hunnit sätta sig in i fr fem anmiärk att I. M:le proposition, från hvilken princip inga hufvudsakliga afvikningar blifvit gjorda, Tänge funnits att tillgå. bifölls. . ME 2, som i andra momentet bland anna jonehåller en definition på hvad som menas med Sbiloch bolfärdigtt fartyg, gjordes af flera talare den anmärkning, att sådant definierande i i en lag ärp mpligt. Äfven i afseende på i redaktionen förekommande uttryck framställdes åtskilliga betänkligheter. Dessa talare, hvilka yrkade återremiss, voro frih. Armfelt, hr Oliveerönd, gretvarne E. Sparre och K Posse, För bifall talade h. exc. frih. De Geer, frih. C. G. Leyonhufcud och hr Rabenius. Vid vo en segrude denna mening med 36 ju mot 16 nr; I S 3 föreslås: Har den, för hvars räkning fartyg byggas, för byggnadens verkställande gifvit varfsegare eller byggmästare förskott af fanningar eller materialier, ege han, när afandling derom upprättad är, att densamma inteckna hos mn gistraten i den stad, eller närmaste staden till den ort på landet, der byggnaden verkställes, och njute sedan förmånsrätt enligt 17 kap. 7 handelsbalken i de lemnade materialierna och det, som med förlaget tillverkadt är. Äfven häremot uppträdde grefve Sparre och hr Olivecrona, den förre med anhållan om afslag, dep sednare om återremiss. Hrgrefven anmärkte emot förslaget, utom ätskilligt i uttryckssättet, förnämligast det att man bibehållit begreppet om förmånsrätt, hvilket från rättslig synpunkt utgör en orättvisa. För bifall yttrade sig hrr Rabenius och v. Ehrenheim samt friherrarne Leijonhufvud och De Geer. 8 bifölls genom votering med 19 röster mot 11, som röstade för afslag. Ståndet åtskildes kl. v, 3 och sammanträder åter i afton. Fresteständet. Enligt förut fattadt beslut föredrogs särskilda utskottets betänkande n:r 2, med förslag till ny sjölag. Mot 1 S, som handlar om besigtning å fartyg under byggnad, anmärkte prosten Bergvall att den stod 1 strid med 8 321, som stadgar om sättet alt välja besigtningsmän. Dessutom finnes ingen föreskrift, att de anmärkningar som vid besigtning kunna göras, skola blifva afhjelpta, utan tvärtom att byggnaden skall fortgå, hvadan tal. yrkade återremiss. Doktor Lindgren beklagade att detta vigtiga lagförslag inkommit till stånden i riksdagens elfte timma, och fann besynnerligt att det ej först blifvit understäldt kommerskollegii och handelsföreningens pröfning. Tal. hade af sakkunniga personer hört, att förslaget lider af många brister, hvaribland ej den minsta, att det är tillskuret alltför mycket efter tyskt Sschnitt, då det