Aftonbladet – 14 september 1863, sida 3

I loch femhundra riksdaler. Grefve Liljencrantsl yrI kade det tillägg att om riksbankens sedlar af mindre valör indragas, sådana icke heller må ivatbanker utgifva mt till följd deraf Deisamma begärdes af hr Dalman, ning att 5-riksdalersedlarna skulle heit från de blifvande privatbankerna bort tagas vid ny lemnad oktroy. Hr Mannerskants förenade sig med grefve Liljencrantz. Far bifall talade grefve E. Sparre Bamt friherrarne Tersmeden och J. W. Stjernstedt. Punkten bi-ölls genom votering med 22 ja mot 18 nej. De ölriga 88 i detta betänkande bifölles utan någon märkligare diskussion. Derefter företogs det sammansatta utskottets betänkande n:o 2 med förslag till lag för enskilda tanker utan sedelutgifningsrätt. Vid 1 yrkade grefve Sparre att äfven härvidiag K. M. måtte tillerkännas nyttighetspröfning, mot hvilket uppträdde hrr Fuhnehjelm och Dalman. Friherre Gripenstedt framställde ett, slutligen äfven af grefve Sparre biträdt, modificeradt förslag att det skulle heta: och finner konunen skäl att den sökta tillåtelsen meddela.s 8 ölls med detta tillägg. I 8 2 föreslås att ingen solidarisk ansvarighet behöfver finnas för nu ifrågavarande banker. Aterremiss påyrkades af hrr Mannerskantz och Dalman, som ansågo en dylik ansvarighet äfven härvidlag såsom garanti för allmänheten nödvändig. För bifall, som bief ståndets beslut, talade på vid gemensamma öfverläggningarne an förda skäl, grefve E. Sparre, hr Bildt och friherre Gripenstedt. S 26 återremitterades, för erhållande af en mera exakt redaktion. I öfrigt förekom vid de här ej nämnda S8, hvilka biföllos, ingen märkligare diskussion. Ståndet åtskildes kl. 10. Prostoständet. (Kl. 10 f. m.) Bankooch lagutskottets betänkande n:r 1, med förslag till lag om enskilda banker med rätt att utgifva egna banksedlar. Mot bestämmelserna i S1 uppträdde riksarkivarien Nordström, dr Landgren och kyrkoherden: Otterström, yrkande dels att bankbolag må till granskning inlemna ej blott bolagsreglorna, utan Jemväl bankreglementet, såvida det ej i belagsreglorna är upptaget, dels att den K. M. medgifna pröfningen af bankens nytta måtte utgå; emedan flera banker med större grundfond nödvändigt måste innebära större säkerhet för allmänheten än ett mindre antal med mindre kapital; just genom konkurrensen af flera bLanker vinnes säkerhet, och vore det derföre en orim-! lighet att uppställa en sådan fråga: är en bank nyttig der eller der? Utskottets förslag försvarades deremot af doktorerna Rundgren, Almqvist, Forssell och Sandberg. Vid omsider anställd votering bifölls utskottets förslag, med bibehållande af nyttighetspröfningen, genom 21 röster mot 16, hvarjemte vid förnyad votering med 29 röster mot 8 antogs det i föreslagna tillägget om reglementets inlemnande i till granskning. Vid 8 8 mom. f), der utskottet rörande bankens rörelsegrenar föreslår att andra enskilda j bankerlottbref ej må såsom säkerhet emottai gas, yrkade riksarkivarien Nordström, i enlighet i med sin reservation, att efter orden rörelsegrenar skulle införas: samt bland dessa särskildt om! depositoch kreditivrörelsen, samt orden sandra i bankers skulle utgå. Häruti instämde doktor? Sandberg; och godkändes på proposition den förista ändringen, hvaremot den andra genom vo-! I tering med 20 röster mot 17 förkastades. j 8 10 föreslår att grundfonden skall vara inI betald ett år från den daj banken öppnas för allI mänheten, men då intet stadgande finnes om när å len skall öppnas, yrkade riksarkivarien Nordström att året skulle räknas från den dag då ok) trojen blifvit utfärdad, hvarjemte dr Almqvist fann i väl strängt stadgandet att hela grundfonden skall inom samma år inbetalas kontant, och föreslog att 25 procent skulle inbetalas kontant och de öfriga 75 procent i hypotek. Emellertid bifölls utskottet: förslag oförändradt, mot hvilket beslut i servation anmäldes af riksarkivarien Nordström, dr Sandberg och professor Ribbing. Likaledes yrkade riksarkivarien Nordström i 13 mom. 1 den ändring, att af grundfonden minst 25 procent i rikets vällande mynt inbetalas, och af den öfriga delen minst 60, högst 73 procent förvandlas till grundfondshypoteker ete.; vid härom anställd votering antogs med 19 röster mot 17 utskottets förslag, der det blott heter att i af grundfonden skall styrelsen förvandla minst: 60 högst 75 procent till grundfondshypotek. Mom. 2 af samma paragraf innehåller, att såsom grundfonåshypotek må räknas skuldebre intecknade i jordegendom å landet inom hälften af sednast fastställda taxeringsvärde, eller fastighet i stad etc. Men då taxeringsvärdet kan bestämmas olika! för hvarje år och bankerna följaktligen få alldeles olika taxeringsvärden, föreslog riksarkivarien Nordström deruti den ävdring, att vid orden sjordegendom å landet skulle tillsättas: eller under nägon stads domvärjo, samt att taxeringsvärdet skulle antagas lör det år, som bol-get dertill antager och bestämmer. Öm vidare fastighet i stad, mot talarens åsigt, godkändes såsom grundfondshypotek, borde åtminstone bankbolaget. i hände!se af brandskada, ega företrädesrätt till ersättning framför egaren. Och blefvo på proposition båda dessa förändringar godkända. 18 S, som siadgar att namnen på de styrelseledamöter, hvilka ega att underskrifva sedlar och öfriga förbindelser, skola efter hvarje ordinarie bolagsstämma eller då annan ändring inträffar anmälas hos konungens befallningshafvande och införas i tidningarne, bifölls med den ändring, att, på yrkande af riksarkivarien Nordström, orden och öfriga förbindelsert skulle utgå. Professor Selander föreslog vid 19 mom. 2, att ötversigt af bankens ställning skall offentligöras hvarje månad i stället för qvartal, vilket äfven bifölls. Om 26 punkten, der det heter att bankbolag ej får utsläppa mera sedlar än som mutsvaras af grundfonpshypoteket, uppstod en stunds diskussion, derunuder ;dr Abnqrvist, prosten Palmlund V och dr Forssell yrkade antagande af hr Wallenbergs reservation. ; För bifall till utskottets förslag yttrade sig år id Sandberg, dr Landgren och riksarkivarien Nord-) ström, Dr Rundgren önskade antagande af de i; svarande första perioden af utskottets 1:sta moment, samt bibehållande af den sednare perio: dåen i utskottets förslag, innehällande: att om bank beviljat kreditiv på handlingar, hvilka godkännas som grundfondssäkerhet må banksedlar ytterligare utgifvas, i mån som kreditivet begagnas, till högst halfva beloppet af grundfonden. Vid anställd votering segrade denna mening, i: hvarigenom först med 20 röster mot 12 antogos ; hr Wallenbergs 4 första mom., men, med bi et hållande af utskottets sednare period, det femte i: afslogs med 2 röster mot 10. t 1 ä första mom. af hr Wallenbergs reservation, mot jä f 1 j i 1 EFTERMIDDAGSPLENA. Prosteständet. Till suppleant i talmanskonferensen elter biskop Millen utsågs dr Lindgren, hvarefter fort; sattes föredragningen af bankooch2lagutskot-; tets betänkande n:r 1. 1 Vid stadgandet i 27 om banksedl rnes valör i: gjordes, på yrkande af riksarkivarien Nordström, if det tillägg: men skulle riksbankens sedlar af i! mindre valörer indragas, må privatbank ega attia utgifva mindre sedlar än riksbankens I gstaj valör. I 5 29 anmärkte dr Forssell en besynnerlig omlbactning Ach för, clag att ldalsan olaälla hlifegn 3 ! j j f I