Aftonbladet – 12 september 1863, sida 3

denne och för bankbolaget uppkomma. Voteringen utföll med 29 ja mot 10 nej, hvarigenom S således bifölls. Bondeständet. Vid föredragning af sammansatta bankooch lagutskottets betänkande n:r 1, med förslag till lag för sedelutgifvande banker, uppstod en längre diskussion om 8 1. Mengel yrkade, på grund af de skäl som af hr Hierta blifvit anförda vid gårdagens gemensamma öfverläggning, att S måtte bifallas, med ående af orden och finner K. M:t den banknrättning vara för landet nyttig. UC. 4. Larsson medgaf riktigheten af de skäl man i afseende på nyttan af en fri konkurrens anfört; men ansåg dock att man i förlitande på regeringens opartiskhet gerna kunde ät densamma öfverlemna pröfningsrätten; dessutom kunde det vara för landet särdeles olyckligt, om man i sammanhang med räntans frigitvande skulle medgifva allt för stora rubbningar i bankväsendet. Som åtskilliga 8S troligen skulle under alla hänseenden föranleda till återremiss, ansåg talaren det bäst att för sammanhangets skull återremittera betänkandet i sin helhet. Då talaren en stund cednare ånyo erhöll ordet, tillkännagaf han, att egentliga anledningen till hans yrkande om återremiss vore att han hyste betänkligheter mot förslaget om kommanditdelegare. Han sade sig nemligen frukta att de so-: lidariska delegarne skulle härigenom komma att göras af bankruttörer, medan bakom deras rygg de egentliga bankirerna skulle komma att stå såsom kommanditdelegare. Följden af detta skulle blifva ett attentat mot allmänhetens rätt. Rosenberg hyste den fruktan att regeringen skulle komma att vägra sanktion å förslaget, om man fråntoge den pröfningsrätten, samt att man härigenom, efter att förut hafva beslutit filialbankernas upphörande, äfven skulle komma ätt gå miste om privatbankerna. Nyqvist, Rundbäck, Ulr, Lundahl och Svensen önskade i likhet med Mengel att enskilda bankers upprättande icke måtte bero af regeringens pröfningsrätt. Den fria konkurrensen är den bästa regulatorn i alla idustriella riktningar. Carl Ivarsson önskade helst återremiss å punkten; men om detta ej blefve ståndets åsigt, ville han sluta sig till dem som önskade utgående af. den ifrågasatta pröfningsrätten. För bifall till betänkandet oförändradt yttrade sig utom förut nämnde talare äfven Matts Persson. Heurlin, Medin, Jan Andersson och Gustaf Johansson m. fi. Sedan förslaget om en förändring i den riktning Mengel framställt vid votering till kontraproposition förfallit med 10 röster mot 36, bifölls 5 med 36 röster mot 31. Vid 2:dra och 3:dje punkterna upptog C. A. Larsson ånyo frågan om kommanditdelegare och yrkade återremiss på de grunder som vid första punkten finnas anförda. För bifall till dessa 88 yttrade sig Mengel, Lönnberg, Rosenberg, Nyqvist och Uhr m. fl., hvarefter desamma, äfvensom följande 58 till och med 13:de, biföllos; dock yrkade C. A. Larsson återremiss äfven på 2:dra momentet af sistnämnde S, för att få detsamma i den syftning inanskomitån föreslagit.