Aftonbladet – 9 september 1863, sida 2

Boudeståndet. Statsutskottets memorial n:r 142, innehållande förslag till allmänna vilkor och stadganden med afseende å de uti betänkandet n:r 141 beslutade statsbidrag till förbättring af kommunikationsleder m. m., bifölls utan diskussion. Äfvenså samma ut ts betänkande n:r 146, afstyrkande gjord framställning om skogsinstitutets förflyttande till Leckö kungsgård. N:r 147, om rättighet för kyrkoherden G. A. v. Zweigbergks enka att till sin död få vara i åtnjutande at åbo och besittningsrätten till indragna predikantsbostället Törnestorp och Hafstena Lunnegården af Skaraborgs län, bifölls likaledes, hvarjemte på framställning af Bjerkander, understödd af Mengel, C. A. Larsson och Rosenberg, beslöts, med Å2 röster mot 34, att nämnde enka jemväl skall komma i åtnjutande af 4 års till staten inbetaldt arrende; dock med afdrag af derå belöpande hemmansränta. Statsutskottets utlåtande n:r 148, angående 1862 års statsrevisorers berättelser, föranledde ingen diskussion i de 11 första 8S, hvaremot den 1 framkallade åtskilliga anmärkningar, hvilka i nledde till en atvikelse från utskottets å: Sistnämnde 8 har afseende å Lunds universitet, och förekommer deri, att revisorerna gjort anmärkning mot en utgiftspost å 75 rdr 93 öre, hvilken på grund af akademiska konsistoriets bes!ut den 1 Juni 1860 blifvit utbetald sför af: sändande af en deputation till H. M:t konungen i lägret på Ljungby hed. Utskoucet som gillar anmärkningens befogenhet, tillstyrker dock att densamma, i betraktande af det ringa belopp hvartill kostnaden uppgätt, måtte förfalla. Emot denna utskottets åsigt uppträdde Svenstu, Rundbäck, Rosenberg, Ola Jönsson, Bjerkander, Hedström och C. A. Larsson, hvarefter med enhälligt afslag å punkten beslöts att till K. M:t ingå med en skrifvelse om vidtagande af de åtgärder som Ce rdets för att universitetskassan må få ersättning för den lidna förlusten. 13 S innehåller en anmärkning mot konsistorium i Linköping för till arkitekten J. F. Åbom utöfver faststäldt kontrakt utbetaldt arfvode af 200 rdr årligen, såsom resekostnadsersättning i och för tillsynen af byggnadsarbetet vid Linköpings högre elementarläroverk. Utskottet har med anledning af denna revisorernas anmärkning föreslagit en skrifvelse, med anhållan om åtgärders vidtagande för återgäldande af denna konsistoriekassans förlust. on S. Bergström från Östergötland var den enda som sökte försvara konsistoriets åtgärd; dock utan att hans framställning vann några sympatier, 8 bifölls. 14 S, den sista i utlåtandet, bifölls utan diskussion. I ekonomiutskottets memorial n:r 126, med anledning af ståndens skiljaktiga beslut i fråga om öfverlemnande åt kommunalstyrelserna att förfoga öfver sockenoch Vistriktmagasinerna. afslogs den gjorda inbjudningen, och godkändes i stället den föreslagna voteringspropositionen. Sammansatta statsoch bankoutskottets utlåtande n:r 41, med förslag till vissa förändringar i instruktionen för statsrevisorerna, föranledde en längre debatt. Rosenberg framställde i andra punkten ett förslag till redaktionsförändring, emedan han befarade, att med punktens nuvarande lydelse skulle de af adelns representanter, som väljas till revisorer, kunna göra anspråk på resekostnads sättning, hvilket talaren fann oegentligt. Häri instämde Scensen, hvaremot Nyqvist, Medin, Jan Andersson, C. A. Larsson och Lönnberg yrkade bifall till punkten oföfandrad, hv lken sednare mening vid framställd proposition äfven blef den segrande. Å tredje punkten, hvilken föreslår att statirevisor som tillika utöfvar riksdagsmannakallet icke må ätnjuta något arfvode för revisorsbefattningen, yrkades afslag utaf Rosenberg, S. Bergström, Medin, Bjerkander med hvilka Erik Ersson och Lars Ersson instämde. Skälen som anfördes oro att för den händelseingen af representanterna ille åtaga sig revisorsbefattning utan arfvode kulle man nödgas välja i landsorten bosatte personer, hvarigenom staten jemväl skulle komma att betungas med resekostnadsersättning och således åstadkommas just motsatsen af den sparsamhet man eftersträfvar. En tryckning på sjelfva valfriheten skulle äfven kunna upps genom förändringen och vidare vore det orätt att kommunerna skulle komma att aflöna statens revisorer, hvartill äfven bifogades att förökade göromål fordra förökad betalning. Alls dessa snäl Mm. Mm. ansågo nämnde talare vara äf så stor vigt att man borde afslå punkten och bibehålla det i nu gällande instruktioner stadgade arfvode. . För bifall till utskottets förslag yttrade sig Lönnberg, som erinrtade ståndet om de reåexioner hvartill ett afslag å punkten möjligen kunna föranleda och trodde att ingen brist på revisors kandidater skulle låta sig förmärkas. Nyqvist, Paul Andersson och Hedström talade jemväl för bir fall, yttrande särskildt den sistnämnde, med an: ledning af den uttryckta farhågan om brist på kandidater, att det vore väl om den ifrågavarande förändringen komme till stånd och möjgen något förmådde motverka de intriger, som spelas vid valen till statsrevisorer. Förmedelst votering afslogs punkten med 39 röster. mot 36. Mot beslutet reserverade sig många af ståndets ledamöter. Vidare biföllos utan diskussion sammansatta statsoch bankoutskottets utlåtande n:r 42, aft tyrkande väckt motion i fråga om grunderna för belåning i riksbanken, publika verk och inrättlingar af vissa fastigheter på Gotland, samt samnansatta lagoch ekonomiutskottets betänkande r 19, afstyrkande förändring i föreskrifterna 5r kungörelsers upplasande från predikstolarne, samma utskotts memorialer n:r 20 och 21 lades ill handlingarne. Slutligen bifölls borgareståndets beslut om inättandet af lasarett för spetälska i Jemtland. ESSENS ANSE Reviillninsstavaringan I hnfond