att man ätminstone gillat hans motivering och Voppades på framtiden. Utskottets hemställan ifölls. Utan diskussion godkändes: ekonomiutskottets memorial n:r 126, med förslag till sammanjemkning af ståndens olika beslut angående öfverlemnandet åt kommunalstyrelserna att öfver sockenoch distriktmagasiner förfoga; sammansatta statsoch bankoutskottets utlåtanden n:r 41, i fråga om föreslagna ändringar i instruktionerna för revisorerna, och n:r 42, afstyrkande väckt motion i a om grunderna för belåning i riksbanken, publika verk och inrättningar af ock egendomar på Gotland; sammansatta lagoch ekonominvtskottets betänkande n:r 19, styrkande motioner om förändring af föreskrifna angående uppläsande från predikstolarne af k. förordningar, kungörelser m. m. å förslag af grefve E. Sparre beslöts att sammarnsatta bankooch lagutskottets betänkanden n:r 1 och 2, med förslag till lag om enskilda banker, med och utan rätt att utgifva sedlar, hvilka betänkanden för andra gången bordlades, skulle sättas främst på föredragningstlistan till det plenum, som inträffar näst efter instundande torsdag. Ständet åtskildes kl. 8 e. m. Borgareståndet, Fortsattes och afslutades föredragningen af statsutskottets betänkande n:r 141. 34:de punkt afs nde hr Hjertas motion om en kanalanläggning emellan Baggensoch Lännerstafjärdarne, bifölls ätan diskussion. 35:te punkten, som afstyrker liv Wallenbergs motion om ett anslag till Baggens ets upprensning, gaf i stället anledning till en stunds liflig disk Vid början deraf uppträdde hr Renström och skildrade de fördelar, som såväl Stockholm som det allmänna skulle hafva utaf bifall till nämnde inslag, hvarigenom farleden till Stockholm så betydligt förkortades, att det vore för litet hvar t att inse hvilken ofantlig nytta handel och sjöfart skulle hafva deraf. De militäriska inkast om anförts, såsom talet om befästningar trodide al, vara Jötta att häfva. Några försänkningar vore vid en fiendes annalkande i denna smala passage nog. Hvad beträffade åter anmärkningen om kanalafgifterna, så vore tal. öfvertygad om att man gerna betalte denna afgift för den ofantliga genvögens skull Den som ej ville betala kunde ju gå den längre, stora, yttre vägen. Hr Hjertas förslag om sundets upprensning till endast ctt mindre djup kunde tal. ej gilla; en sådan åtgärd skulle endast komma mindre fariyg till godo. På dessa skäl yrkade tal. bifall till: motionen. s Hr Ljungberg förklarade att om fe militäriska betänkligheter som anförts vore grundade, då! vore visserligen skäl att afslå, ty fosteriandets försvar måste gå framför allt annat. Tal. trodde emellertid dessa skäl ej vara så giltiga. Hvad försänkningar och minor kunna uträtta hade visat sig under förra kriget med Ryssland vid Kronstadt. Vid Waxnolmvofe ett stort inlopp, det vid Fredriksborg, endast genom försänkningar stängdt. Betraktades den åter ur kommersitl t, så företedde frågan ofantliga väl staden som det allmänna. Man ex. blott besinna att en tredjedel af alla de på våra stapelstäder gående fartyg gå till Stockholm. Man har lemnat anslag till andra, jemförelsevis mindre vigtiga ändamål. Det nuvarande inloppet är liksom en remiviscens från den tid då man i sjöfarten begagnade endast de så kallade naturliga vigarne och då man an-; åg förrsin pligtatt spirra ikring sig så my ket som möjligt. Yrkade bifall till motionen. Hr Wallenberg frami öll hurusom den militäriska sidan af saken vore underkastad olika meningar; detta vore dock ej händelsen rörande den så kallade kommersiella sidan. Påminte om den omstindigheten att segelfartyg, för att under närvarande förhållanden kunna komma upp till Stockholm, behöfva flera olika vindföändringar. Föreslog att ståndet, i stället för enkelt bifall till motionen, mätte besluta att anslå 200,000 rår, och ställa denna summa till Kongl Maj:ts disposition för Baggensstäkels upprensning till den bredd och det djup K. M:t SM i j finna för godt bestämma. Hr Swåle gaf en skildring utaf utskottets.förhåltande till denna fråga. Man var det alldeles ense om dess vigt och om att alla skäl från handels-synpunkt talade för bifall till motionen. Men utskottet hade icke tilltrott sig detta, då K..! Id på yttranden af cheferna för i örsvaret samt ingeniörgeneralen, icke till trott sig att kunna medgifva i motionen ifrågaställda åtgärd, utan starka befästningars anläggande derstädes. Tal. för sin del gillade dock ej dessa betänkligheter; dels trodde han att man ötverdrifvit kostnaderna för dylika befästningar; dels ville han deremot sätta sjöförsvarskomiters yttrande, som framhållit vigten af att genom detta sunds upprensning wvid ett öfverlägset fientligt öfverfall, erhålla en reträttlinie. Hvad man om Stockholms stads obenägenhet att dellaga i kostnaderna sagt, bestred talaren. Man borde besinna att Stockholm nu fått en annan mmurialstyrelse än den gamla, som fattade det örra beslutet. Biträdde hr Wallenbergs nyss afag. ;rek vitsordade också att man i utskottet var ense om nyttan af denna nya kommunika! tionsled. Påminte åock om de svårigheter som i irflöto från regeringens betänkligheter och dess förklarande att den ej, utan att få använda betydliga summor till: befästningar, kunde bit laget. Och ehuru tal. för egen del var böjd atttro dessa betänkligheter öfverdrifna, så kunde han dock som representant ej finna annat än i att man genom att, tvärtemot regeringens ön-l skan, votera detta anslag, skulle råka in i konstitutionella svårigheter. Skulle det t. ex. anses vara en pligt för regeringen att använda ett anslag som nationalrepresentationen beslutat, ehuru den icke gillade det? Och om detta vore en pligt, vore det ej möjligen då också en pligt för regeringen att begasna de summor, som på 5:te bufvudtteln stå till hennes förfogande samt i öd:all det så kallade lilla kreditivet till befästningar, just emedan hon ansåge omsorgen om ndets försvar erfordra det? Detta förhållande hade utgjort motivet till talarens afslag, hvilket tal. vidhöll. : Hr Berger instämde. Hr Ditzinger uttalade också sina sympatier för anslaget. Urpdrog en jemförelse mellan detta och det högst betydliga anslaget till en simpel bätled i Östergötland. Hr Hjertas förslag kunde tal. ej gilla, såsom kommande endast mindre kusifartyg till godo. Yrkade bifall till hr Wallenbergs motion och trodde det till och med vara nödvändigt att ståndet i sitt beslut nämnde ett visst djup, såsom t. ex. 16 fot. I Hr Hjerta förenade sig med motionären hr Wallenberg och omnämnde att i utskottet för afslag bland annat verkat den omständigheten, att redan så stora. summor i detta be:änkande voro föreslagna. De militäriska skälen trodde tal. att man ej så mycket behöfde fästa sig vid. Sednare tiders uppfinningar hafva gjort en fullkomi g ändring i sjöstrategien. Monitorer, minor och försäpkningar kunde ersätta befästningar. ) Angående sitt eget förslag om sundets E ning till mindre djup och ringare bredd förklarade tal sig ej vilja hålla derpå, ehura han rodde denna åtgärd kunna blifva af nytta för len miudre kustiarten. Att Stockholm skulle på illt sätt bidraga till företaget, vore tal; öfvertysad om. Hr Ljungberg ville, med anledning af hr Björcks anförande, påminna att K. M:t ej direkt mi i get, men endast sagt sig sakna skä varande anslag. Ångåcnde de konstitutionella betänkligheterna, så trodde tal. att regeringen aldrig skulle draga i betänkande att verkställa nationalrepresentatiopens beslut. Och ej lär arbetet komma att få fort framskrida, att