RIKSDAGEN GÅRDAGENS AFTONPLENA. Ridderskapot och Adeln. Borgareståndets inbjudning att biträda dess beslut i afseende på punkten 128 i åttonde hufvudtiteln, utgående derpå att en skrifvelse till K. M:t skulle afgifva3, med begäran om en undersökning af orsakerna till den i vissa trakter af Helsimgland rådande sjukdomen spetälskan och framläggande för näst sasmmanträdande stä der af förslag till det ondas afhjelpande, b på hemställan af frih. af Ugglas. Deremot afslogos, på yrkande af samma talare, bondeståndets inbjudning angående punkten 144 af ofvannämnda betänkande, hvarvid ståndet Teslutit att, i enlighet med reservationen, anslå 4000 rdr för utarbetande af en illustrerad handbok i svenska pomologien, samt börgareståndets inbjudning vid punkten 89, att, i. likhet med hr Björeks mening. ständerna hos K. M:t anhålla om utarbetande af förslag till en högskola i hufvudstaden, der föreläsningar, men icke examina, skull hållas. Af statsutskottets utlåtande n:o 141, angående statsbidrag för vägars anläggning, genomgicks det återstående, från och ned Punkten 41 mom. a) af denna punkt föreslås att rik der måtte till K. Mits. disposition an summa af trehundra tusen rdr, att utgå med etthundra tusen rdr under hvartdera al ären. 1864, 1865 och 1866, för att använda; såsom anslag utan återbetalningsskyldighet till understödjande af sådana myrutdikningar och vattenaftappningar inom No:rböttens, Westerbottens, Wester-Norrlands, Jemtlands, Gefleborgs och Stora Kopparbergs län, som företrädesvis af att förminska frostländigheten. — Frih. J. Stjernstedt anmärkte att norra Wermland lika nm ket lider: af frostländighet som åtskilliga här uppräknade orter, och önskace att der måtte tilläggas Jösse, Elfdals och Fryksd-ls hänader. Presteståndet hade tfven be i denna riktning. Häri instämde trih. af som upplyste att utskottsafdelningen icke 1 beslut upptagit Gefleborgsoch Stora Kop bergs län samt att norra Wermland väl vore i: lika behof af understöd till ifrå mål som dessa. Momentet bi, dessa talare föreslagna förändring. Punkten 49 atstyrker väckt mution om statsbidrag för den i Christianstads län belägna Ifösjön. Hr Dalman ansåg det ogent att alslå unerstöd, då, enligt hvad Per Nilssons reservation. upplyser, utskottet icke tagit kännedom om: de handlingar och kartor, som från orten dit inkommit, sedan ärendet varit under behandling. ZAnhöll derföre om återremiss. — Frih. af Ugglas förklade att, om denna punkt ginge igenom, be-. sannades det gamla ordspråket: uträgen vinner; ty ända sedan 1841 har vid hvarje riksdag för-; slag i frågan framkommit, ehuru vägoch vat-? tenbyggnadsstyrelsen icke ansett sig kunna förorda detsamma. Hvad beträffar de af reservan-i ten omtalade kartor och beräkningar hadeutskottet, som fått mottaga dem efter ärendetsaf-örande, så mycket mindre trott sig behöfvataga dem i betraktande, som de icke biifvit underka-! stade nyssnämnde styrelses pröfning. Punkten: bifölls I punkten 51, som äfven är den sista, hemställes om beviljande af ett lån, stort 85,000 rår, för aftappning af sjön Hästefjorden i Sundals; härad i Dalsland. Grefve E. Sparre uttryckte. sin tacksamhet för understödet, men insåg icke: hvarföre man afprutat 15.000 rdr från den summa: ägoch vattenbyggnadsstyrelsens generälförslag nni håller. Då här endast vore fråga om : j lån, kunde icke blifya annat än vinst för staten, Telst intet företag af denna art vore föreslaget, hyarigenom så mycken jord vunaes. Vid frågan om anslag för Olandsån hade utskotiet vatit mera frikostigt. Yrkade summans för! till 100,000 rdr. Frib. af Ugglas fäste upp samheten derpå, att utskottet såsom prundsa örevid dylika lån följt att bevilja bälten af hva taget kostar. Oilandsån hade visserligen got mera, men detta företag vore och vigt, att K. M:t ansett sig derom böra utfärda särskild proposition. Dessutom hade för Hästefjordens sänkning de fullständigaste och mest upplysande beräkningar af alla blifvit .uppgjorda, hvaraf inhemtades att derigenom skulle! vinnas ett ökadt jordvärde af:700,000 rdr. Qrr: nu låneanslaget höjdes, skulle det Kunna anses orättvist mot de öfriga företag, som proportionsvislicke lemnade så stor vinst. Frih. J. Ir. Stjeri stedt talade för summans förhöjande till: 100,060 sår, HvilkEt i förhållande till den jord, som komme att vinnas, vore ett mindre betydligt belopp än viå andra dylika företag. Dessutom anför