Aftonbladet – 8 september 1863, sida 2

hez M. Vicherat pere et Comp, passage Saulier, N:o 10. FRANKRIKE. Opinion Nationale innehåller två artiklar m de faror, som Mexikos ockupation kan nedföra för Frankrike. I den sednare artiIn yttrar tidningen bland annat: SHvaröre förskaffa sig en ny fiende? Ha vi då å mänga pålitliga vänner i Europa? Vi tå i begrepp att förlora Polens sak i Mexiko. )m vi nu definitivt öfvergifvit Polen, skola i derföre bli säkrare på folkens och regeipgarnas sympatier? Såsom man finner, ir Mexiko redan pu för oss en orsak till örsvagande i Europa, och ändock befiona i oss der i ett segerrus, hvars horizont intet noln ännu fördunklat. Temps anställer betraktelser öfver den tränghet, hvarmed pressen på sednaste tilen blifvit behandlad. Om, frågar tidninen, en främling, för hvilken landets instiutioner och förhållanden äro alldeles obesanta, skulle komma till Frankrike och erara, med hvilken stränghet pressen öfvervakas, måste han ej då tro, att den nuvaande regeringen heit nyss utgått ur en våldsam omhvälfoings stadium? Men4, tillägver tidningen vidare, fom han skulle erfara, att regeringen egt bestånd i tolf. år; att den ullkomligaste ordning råder öfverallt; att r knappt tre månader sedan millioner valmän gingo till valurnan, utan att någon strid föreföll; alt i Parie, i Lyon, i Marseille, i Nantes, i dessa stora medelpuakter, der oppositionen hade en vacker framgång, segern efterföljdes och helsades af ett beundransvärdt lugn, hvartill man kanske icke inågot enda land skulle kunna finna ett motstycke; om han, med ett-ord,; kände vår ställning, så kan ran djerft påstå mot det organiska dekrerets försvarare, att det ej skulle vara dem möjligt att göra begripligt för honom, hvarföre den franska pressen är mindre fri än den engelska, belgiska, italienska, tysks, österrikiska eller spanska, och hvaraf det kommer sig, att man för närvarande, fördubblar strängheten mot pressen. Afven Gazelte de France uppträder mycket skarpt mot det godtycke hvarmed den franska pressen behandlas. En mängd arbetare i Paris Aill ett antal af omkring 6500, såsom Opinion nationale uppgifver, ha genom en skjortfabrikör vid namn Bidal till. hr Mocquard. inlemnat en petition till Polens förmån, för att tillställas kejsaren. Hr Bidal har nu från det kejserliga kabinettet erhållt följande temligen kyliga svar härpå: Min herre! Jag har skyndat mig attill kejsaren fram!emna den af arbetare i Paris till ett antal af 6467 undertecknade petition och ber er meddela detta åt de delegerade, som jemte er undertecknat brefvet af den 15 Aug Mottag etc. Mocquord. Senator, kejsarens sekreterare och kabinettschef. Moniteuren meddelar att de amerikanska konfedererade staternas bekanta kapurefartyg Florida under de konfedererades flagg inlupit i bamnen i Brest, för att reparera sina under kryssningarne lidna hafverier. Det officiella bladet tillägger till denna underräitelse, att tillåtelsen för fartyget att ingå i hamnen bör bedömas efter folkrättens vanliga lagar. Strax vid det amerikanska krigets början bade den franska regeriogen, likasom de öfriga europeiska. makterna, erkänt de konfedererade staterna såsom krigförande makt och förklarat, att hon hade för afsigt att iaktiaga den strängaste itet. I dylika fall är det de neutraias rätt och pligt att tillåta de båda krigförandes fartyg att förskaffa sig medel, väl icke till strid, men till segelfart. Det hade rföre beslutits att tillåta Florida förskaffa sig allt hvad som är oundgängligt, för att bibehålla gig i godt sjöduglighetstillstånd, men att deremot icke gifva fartyget nägot slags tillåtelse til uppköp för atå förstärka gin krigsarmering. En flygskrift, som skall hbatva offieielt ursprung, med titeln: Frankrike, Mexiko och de konfedererade, har utkoromit hos Dentu. Dess ändamål är att bev sa hödvändigheten för Frankrike att erkänna de konfedererade staterna, för att i dem hafva en bundsförvandt mot den amerikanska norden, som förr elier sednare skall gripa till svärdet, för att utjaga fransmännen ur Mexiko och der återställa repubhiKen. Erkehertig Maximilians kandidatur för mexikanska tronen synes förlora alltmer sympatier inowa franska regeringen och bland de ränksmidare, som inlockat henne i hennes farliga amerikanska politik. Erkehertigeu anses vara en för he lerlig wun och hafva för styf nacke, för att foga sig efter den roll man tilltänkt honem. FOLEN. Breslaner Zeitunge underrättelse om Tac-zanowskis kårs fullständiga nederlag befinnes vara ocannfärdig. Enligt schlesiska t.dsingar var det tvärtom ett nederlag för ryssarne. Två sirider utkämpades den 28 och 29 Augusti, tre mil från Czenstochau vid Klemnitz. De ryska trupperna, som tillhörde besättningarne i Czenstochau, Radomsk och Petrikau, trodde sig ha kriagränut Taczanowskis kavaHeri och en annan kår; men de blefvo slagna på flykten och lemnade till och med tvä kanoner i sticket. Alven de ryska bulletinerna om segern i guvernementet Lublin äro orikt:ga. Visserhgen blef Rucki den 24 Augusti besegrad: och tillfängatagen vid Chelm, men den pol-ska hufvudstyrkan under Kruk stod då vid! Janow, der först 5 dagar sedpare, den 29? Augusti, en strid uppstod, i hvilken ryssarne besegrades. Den ryska bulletinens secer