Aftonbladet – 7 september 1863, sida 2

med förökade krafter göra motstånd mot den från söder hotande fienden, så att man i händelse af ett nytt tyskt-danskt krig icke återigen skall se svenska trupper bivista striden som åskådare, utan som aktiva deltagare. Huruvida detta deltagande beror af att tyska trupper gå öfver Eidern, etler begynner redan då de rycka in i Holstein, kan anses såsom en underordnad fråga, eftersom tfyskarne ändock icke rycka in i Holstein för Holsteins skull, utan för all eröfra Blesvig, så att alliansen måste vara lika giltig, antingen tyskarne komma under förevändning af exekution eller som uppen bara fiender. Det följer af sig sjelft, alt denna allians icke kan vara åstadkommen endast på grundvalen deraf, att Sverge-Norge skulie understödja reed penningar och blod utan gengäld från vår sida. Det understöd. som blifvit oss lofvadt för den händelse, att det kommer till en krigisk kontlikt med Tyskland, medför naturligvis, att vi måste förbinda 0ss till att på samma sätt under. stödja Sverge Norge, ifall denna monarki blir invecklad i krig med Ryssland, och det är lika mycken sannolikhet alt våra Jenser skola till våren träffas i läger uppe vid Finlands gränser, eom alt svensk-norska trupper skola finnas uppställda vid Danne virke. Men om det sålunda ock är rimligt. att denna allians skall medföra förbindelser. från hvilka vi hittills varit befriade, så hafva å andra sidan, genom de förbindelser som Sverg. åtagit sig med hänsigt till vår tvisi med Tyskland, vi erhållit ett bis ånd af så stort värde, att den nya risk, som vi åtagi oss, icke kan uppväga det. I hvilken de af skandinaviska länderoa com striden är brister ut, antingen i den nordöstra elle sydvestra delen, gäller det både för Sverge Norge och oss att försvara den nationell existensen mot öfvermäktiga grannar; mer det finnes i de tre nordiska rikena visst icke en enda man, som betviflar, att de förenade skola kuona motstå hvarje fiende.