Aftonbladet – 2 september 1863, sida 3

anledning af åte; a ndet n:r 84, rörande ändring af instruktion för rikets ständers revisorer. Slutligen föredrogs prosten Sondins motion om inrättande af en iör hela riket gemensam pensionsinrättning för aflidne presters enkor och barn, och beslöts, efter en stunds diskussion, att öfverlemna frågans behandling åt afståndet utsedda delegerade, hvartill utsågos en ledamot från hvarje stift samt en från Stockholms stad. Borgareståndet. Mot remiss till ekonomiutskottet, af en utaf hr Falhem väckt motion, om en skrifvelse med anhållan om kgl. proposition till nästa riksdag, rörande afskaffande af tioade på alla mineralrikets alster utom jern, yttrade sig hrr Staaff, Ridderstad och Sundvallsson, på den grund att motionen ej var framkallad af någon under riksdagen timad händelse, då ej utskottets afstyrkande af ett förslag i denna syftning och af samma me tionär gerna kunde anses för en sådan händelse. Motionären fortsatte sitt yrkande om remiss, hvilket dock genom votering, som utföll med 8 ja mot 33 nej, förvägiades. Derefter föredrogs sammansatta statsoch ekonomiutskottets betänkande n:r 40, i anledning af äterremisser i fråga om skjutsningsbesvärets ordnande. Punkten 1, som tillstyrker att ställa ett anslag af 100,000 rår till K. M:ts disposition, för att användas till lättnad i skjutsningsbesväret, i de fall der detta genom entreprenad bestrides och är särdeles tryckande, bifölls efter en kortare diskussion, hvarunder afslag blifvit yrkadt af hrr Lallerstedt och Kistner, som ansågo detta förslag endast innefatta ett palliativ samt endast tjena till att förhindra den fullständiga och enda förnuftiga regleringen af denna fråga, som vore den att från jordbruket skilja skjutsningsbestyret. Hrr Henschen och Witt anfrågan böra småningom lösas, den förra ande genom bifall till förslaget, den sednare förordade inrättandet af flera postdiligenser. . För bifall yttrade sig för öfrigt hrr Bovin, Ödmansson, Berggren, Ridderstad, Carlen, Sundvalisson och Ekelund. Hr Ljungberg framställde ett särskildt förslag, som likväl sedan af talaren återtogs, om skrifvelse angående undersökningars verkställande för omorganise ring af skjutsväsendet. Hr Rydin önskade att summan måtte ställas till kongl. poststyrelsens disposition. I 2:dra punkten föreslås skjutslegans förhöjning till 1 rdr 50 öre, lika för stad och land. Häremot yttrade sig hr Witt, som ansåg 9 ättvist att landsbygden erhöll lika stor förhöj: ning i legan som siaden och yrkade antagandet af frih. Cederströms reservation, hvarest föreslås 1 rdr 20 öre för land men 1 rår 50 öre Terger. För bifall talade hrr Schenström och Berger. Voteringen utföll med 9 ja mot 37 nej, hvarigenom ständet antog nämnde reservation. Emot förslaget i 4:de punkten, om ett anslag af 70,000 rår till poststyrelsens disposition, för postidiligensernas fortskaffande på det sätt, att de skjutsskyldige mindre betungas, yttrade sig hrr Staaff, Muren och Berggren, under yrkande af antagandet af reservationen, hvarigenom anslaget skulle gå till nya postdiligensers inrättande samt skjutslegans höjande på deasa linier. iverse inbjudningar från öfriga riksstånd, angående åtskilliga punkter af 8de hufvudtiteln afelogos, hufvudsakligen på framställning af hr Witt, som framhöll det olämpliga i att härigenom upprifva sina beslut samt föranleda nya diskussioner om redan afgjorda frågor. — På förslag af hr Lallerstett beslöt emellertid ståndet sjelft en inbjudning till medstånden om instämmande i hr Björcks reservation rörande inrättande af offentliga föreläsningar i Stockholm, Hrr Tjungberg och Björck biträdde förslaget, som emellertid icke gillades af hrr Witt och Carlen. En inbjudning från presteståndet, angående dess beslut öfver lagutskottets betänkande n:r 49, afslogs. Derefter biföllos: ekonomintskottets memorial n:r 126, med formulär till fyrkt.lslängd; bevillninggutskottets memorial n:i 22, i anledning af skiljaktiga beslut rörande tullen å bränvin och sprit, sammansatta bevillnings-, lagoch ekonqmiutskottets betänkande n:r 12, angående ännu oafgjorda del f frågan om vilkoren för tillverkning af bränvin, samt statsutskottets betänkande n:r 144, innefattande en anmälan. Statsutskottets hemställan i betänkandet n:r 145, 1:sta punkten, att biträda preeteståndets beslut om atfslag å medel till undersökningar af jernvägssträckningarne från Sala, afslogs af ståndet på yrkande af hrr Murcn, Bovin, Bercnigg m. fl., och bifölls j stället ett sådapt anslag. Men ansåg nemligen att, då temligen gifvet vore att Sala blefve en i afscende på norra stambar pan vigtig punkt, hury för öfrigt denna väg också måtte sträckas, så kunde altid sådena unlersökningar vara af nöden. — Andra punkten af betänkandet, om fördelningen under nästa statsregleringsperiod af de vid denna riksdag fyr ernvägar anslagna summor, godkändes. De kong) propoaitichetna femitterades till ve. letfvörligt utskott, N Ståndet åtskildes kl. half 3 e. m. Bondeståndet, Sandstedt från Jönköpings län väckte motion nn att de härader af Jönköpings län, hvilka tagit sig att upplåta fri jord till jernvägens sträckning mellan Nässjö och sjön Salen, måtte från detta åtagande befrias, på grund af förirkta statsutskottets beslut i expropriationsgan. I motionen framskymtade jemvyäl ett ch annat om huruvida de förbindelser Vestra eh Albo härader uti ifrågavarande sak ingått vå kunna anses formligen bindande. Per Nilsson i Espö kunde ej finna att den hän-. lelse, som i förstärkta utskottet inträffat, berit-. igade till någon remiss å motionen, och anså amma händelse ej heller vara af beskaffenhet . it fritaga nygsnämhde irader från en skyldig: : let som de redan under föregående riksdag). klädt sig. Mengel var 28 samma åsigt och bestred jemväl emiss å motionen. Heurlin hänsköt remissfrågan till sekreteraren : ich talmannen, samt trodde dessa komma attl:; gra propositionen, churu talaren för sin del ej unde förneka det motionen har goda skäl för 18. För remiss af motionen talade Medin och Sven Gustaf Johansson, hvaremot Östman och Hedström. n. fl. motsatte sig motionens remitterande. Talmannen tiltkännagat att han ansåg motioen sakna det åberopade stödet af 56 8 riksdags: rdningen och fann sig sälunda böra vägra pro: vosition om remiss till utskott af densamma, vilken propositionsvägran jemväl af ståndet jodkändes. : Utan diskussion biföllos: ekonomiutskottets. nemorial n:r 125, med formulär till fyrktalsängd, till debiteringsoch uppbördslängd för ommunalutskylder samt debetsedel för dylika tskylder; sammansatta lagoch ekornomiutskotets memorial n:r 13, angående några ännu oafjorda delar i fråga om vilkoren för tillverkning f bränvin; statsutskottets memorial n:r 144, i nledning af återremiss å betänkandet n:r 84, ngående ändring uti och tillägg till instruktioen för rikets ständers revisorer af statsverket len 17 April 1841; samt nr 145, i anledning at tersemisser i betänkandet n:r 87, rörande jernägsanläggningarne och dertill erforderliga medel. En af presteståndet gjord inbjudning, om anagande af doktor Forssells reservation i fråga ! m förändringar i giftomannarätten, och enligt vilken reservation giftomannarätten skulle komj S na att qvarstå oförändrad endast för föräldrar. nen deremot för andra skyldemän upphöra så nart den avinliga skvddslincoen blifvit mvndige