Aftonbladet – 2 september 1863, sida 3

; j 17 December 1860 gifna föreskrifter, rörande förTriksdag förfallit. rade spirituösa drycker. Och blef detta betän kande till alla delar utan diskussion bifallet, met undantag af utskottets hemställan i 248. Utskot tet anmäler derstädes i första punkten att, sedar presteståndet den 18 Juli antagit från bondestån det kommer inbjudning, frågan om bränvinsaf gifternas fördelning blifvit af 3 stånd bifallen och hemställer i andra punkten att ett till mom. af denna S af ridderskapet och adeln gjord: tillägg måtte af de öfriga stånden godkännas Borgareståndet besvarade nu efter en temliger långvarig diskussion utskottets hemställanden o 8. v. sålunda, att det i afseende på utskottets an mälan om 24 S8:s afgörande antog ett af hi Carlen framstäldt förslag, så lydande: Enär, vid ärendets grundlagsenliga behandling den 4 Juli sammansatta bevillnings-, lagsamt ekonomiut skottets betänkande n:r 4, angående c., endast af ett stånd blifvit oförändradt bifallet och af et! stånd med någon förändrad lydelse bifölls, men afslogs af de två öfriga stånden, så anser bor gareståndet, i enlighet med 75 S riksdagsordninI gen, att förslaget för denna riksdag förfallit. eträffande den sednare punkten, beslöt ståndet, på förslag af hr Lundberg, att förklara, Sdet utskottet saknat anledmng till dess i afseende på det 3 mom. gjorda hemställan, samt att den samma ej till något beslut från ståndets sida föranleder. Under den dessa beslut förelöpande diskussionen uttalades af samtliga talare ett starkt ogillande utaf utskottets åigärd samt presteståndets beslut af den 18 Juli, hvarigenom det upphäft sitt den 4 Juli fattade beslut och sökt uppnifva hvad som en gång var ctt rikets ständers beslut. Presteståndet kunde ej heller förebära okumnnighet, emedan vid det sednare beslutets fattande ståndet genom protokollsutdrag egde full kännedom om de öfriga ståndens beslut i ämnet. Dessa I åsigter yttrades af hrr S. Trägårdh, Ienschen, Ödmansson, Witt, Rydin, Lundberg, Muren, Carlen, Ridderstad, Grape och Loein Den förstnämnde af dessa talare hr S. Trägårdh yttrade, att det må förhålla sig hur som helst med riksståndens rätt till de s. k. inbjudningarne. Främmande för grundlagen hafva de sin grund endast i praxis, men någon gräns måste de ock hafva, och denna vore utstakad uti 758 riksdagsordningen, hvi ken talaren tydde s3, att ett rikets ständers beslut icke kan eller får af samma ständer upphälvas. Att frågan vore af den beskaffenhet, att när tvänne stånd afslagit densamma, den för denna riksdag förfallit, hade blifvit utredt uti hr Lemchen. medföljande res.1vation. Vid föredragningen inom riksstånden den 4 Juli af utskottets betänkande n:r 4, innefattande förslag att af städernas bränvinsafgift en femtedel skulle ingå till hushållningssällskapen och en femtedel till landstingen, hade detta förslag blifvit gilladt af ridderskapet och adeln samt bondeståndet, men afslaget af presteoch borgarestånden. Då 75 8 riksdagsordningen innehåller: Skulle två stånd stanna mot två, förfaller frågan och förblifve vid det som tillförne stadgadt varit, utan att samma fråga må kunna vid den riksdagen ånyo väckas eller upptagas, vore det klart att rikets ständer afgjort frågan redan den 4 Juli, Att frågan sedermera blifvit af bondeståndet väckt och af presteståndet upptagen vore helt och hållit stridande mot grundlagen, och föreföll det så mycket mera oförklarligt att presteståndet ånyo upptog densamma, som, när sådant skedde, eller den 18 Juli, samma ständ, enligt inkomna protokollsutdrag, egde full kännedom om medståndens beslut. Presteståndets antagande at bondeståndets inbjudning hade sålunda skett efter det rikets ständers beslut var fattadt och frågan för denna riksdag grundlagsenligt afgjord. Vidare framhöll talaren att städernas rätt skulle kränkas samt att inbjudningar tillförne blifvit grundlagsenligt vägrade i frågor der rikets ständers beslut förelegat, och yrkades slutligen att borgareståndet, med ogillande af sammansatta utskottets framställning, måtte förklara: att frågan om förändring at de i 24 8 uti kongl. förordningen den delningen af de för minuthandel och utskänking af bränvin inflytande afgifter, har för denna Hrr Henschen och Ridderstad ansågo att man, i i enlighet med den förre talarens reservation till : utskottets forra betänkanile n:o 4, kunde med I stöd af 114 s regeringsformen förklara att fråI gan, såsom varande af privilegie natur, erfordrade alla fyra riksståndens bifall. Hr Lundberg förordade i samma syftning den förändring i hr Carlens förslag, att i stället för åberopande af jen viss grundlagsparagraf skulle insättas ordet j grundlagsenligen. Samtlige öfriga talare, men synnerligast hrr Carlen och Muren, motsatte sig dock allt ordande om borgareståndets privilegier eller förmåner, såsom hr Ridderstad mo difierade sitt första yttrande; privilegiernag tid vore förbi. Önskligt om de Kunde komma att . helt och hållet försvinna, och minst anstod det det liberala borgareståndet att hålla på dem. Frågan vore helt enkelt en ekonomisk fråga och borde såsom sådan behandlas. Sedan hr Henschen återtagit ett af honom framstäldt förslag, återstodo endast, utom hr Carlens, ett af hr 5. Trägårdh framlagdt, som till det. väsentligaste öfyerensstämde med detta, samt hr Lundberga ofvan omnämnda. Vid yotering om kontraproposition antogs dertill hr Trägårdhs med 22 i röster mot 20, som voro för hr Lundbergs; i hufvudvoteringen segrade hr Carlång med 33 röster mot 11. Ett af hr Henschen under diskussionen framstäldt förslag, det expeditionsutskottet måtte till efterrättelse vid uppsättandet af sitt skrifvelseförslag undfå från borgareståndet diskussionsprotokollet i denna fråga, kom derefter under , öfverläggning. Förslaget förordades af motionärgn, som Törupdrade sig öfver av detsämpma skulle kunna rö ägot motstånd, då det likväl yore helt oskyldigt och aldrig kunde skada, men väl gagna. Af samma åsigt voro hrr Rydin, Widell och Sundcallsson. Hrr Muren, Lallerstedt, Staaff och Grape motsatte sig detsamma. De ansågo denna åtgärd till intet tjena, hvarförutom hr Carlen anmärkte att motiveringen af ståndets beslut låge så tydligen framlagd il sjellfza gettag ordalydelee att egpeditionsjtekotI tet der borde ha tillräckliga motiver för sitt blifvande skrifvelseförslag. Begärd votering utföll med 21 ja mot 13 nej, hvarigenom således hr Henschens förslag godkändes. Dessutom biföllos följande sammansatta statsoch lagutskotteta betänkende He i anledping f motiongrad förändring af dom pitlen; n:o 30, afstyrkande motion om ersättning till vittnen, som i brottmål af allmän åklagare åberopas; n:o 37, tillstyrkande kongl. propositionen om ersättning tilll. domare och mälsegande i de fall då härad hafva gemensam tngsstad i brottmål, dock, på förslag at hr Bj dd ned äpslägsspinmans jemnånde ud 16,600 rdr; nio 38, afstyrkande väckt motion rörande afskedandet af statens embetsoch tjenstemän; och n:o 39, i anledning af motion om ändring i tiden för lärares vid elementarläroverken rätt till uppflyttning i högre lönegrad. Ståndet åfskuldes Kl, 10 i DÅGENS PLENA. Riddorskapet coh Aden. Eresteståndets inbjudning att biträda dess be !, slut vid 8:de punkten af statsutskottets utlåtande n:r 139, om understöd åt svagt aflönade komini! strar. kfölls. äfvensom samma stånds inhindning! . ! j j j