Aftonbladet – 29 augusti 1863, sida 3

sion, , hvarefter plenum upplöstes kl. v, I e. m, DAGENS PLENA. Riddsrskapet coh Adeln. (Kl. 2 e. m) Utom borådläggningar har endast förekommit bevillningsutskottets memorial n:r 22, i anledping af riksståndens skiljaktiga beslut rörande tullbestämmelserna för bränvin och sprit m. m., hvilket utan diskussion godkändes. Ståndet åtskildes kl. half 3. Fresteståndot. Kyrkoherden Witt gjorde sitt inträde iståndet såsom fullmäktig för Lunds stift efter prosten Berlin. Derefter föredrogos och biföllos utan diskussion: lagoch ekonomiutskottets betänkande n:r 15, med förslag till ändring af föreskrifterna rörande offentliga stadgars kungörande å tingen; n:r 16, afstyrkande prosten Sondens motion om qvarnindustriens frigifvande; n:r 17, angående upphäfvande af 2-—7 kap. i handelsbalken och förändringar i dithörande författningar, samt om handelsrätt för utlänningar; n:r 18, afstyrkande motion om ändring af 6 kap. 3 S byggningabalken. Likaså bifölls bevillnings-, lagoch ekonomiutskottets utlåtande n:o 11, i anledning af anmärkningar mot skiljaktiga beslut om betänkandet n:o 4, angående vilkoren för försäljning af bränvin. Endast om utskottets anmälan att 2 S, eller förslaget att ytterligare ; af minuteringsafgiften skulle afsättas för landstingens räkning, blifvit af tre stånd bifallen, uppstod en mycketlångvarig diskussion, derunder en del af ståndets ledamöter yrkade att frågan måtte anses hafva förfallit, enär frågan genom ridderskapet och adelns tillägg till förmån för de städer, som icke deltaga i landsting, icke vore af tre stånd bifallen. För denna äsigt kämpade doktor Rundgren, domprosten Sundberg, riksarkivarien Nordström, prosten Ljunggren, doktor Wensjoe, professor Agardh, prosten Yegner; kyrkoherden Witt (som höll en lång oration om den sällsamma formen? för utskottets framställning och talade om gammal praxis vid inbjudningar, förmenande att det ej tillkomme stånden utan blott utskotten att utfärda sådana), doktorerna Ljungdahl, Arrhenius och kyrkoherden Ternström. A andra sidan ansåg man detta vara ett förkastligt försök att upprifva ett rikets ständers beslut, alldenstund presteståndet först fattat beslut i frågan, derefter accederat till en inbjudning från ett medstånd, hvarigenom tre stånd förenat sig om en mening, alldenstund ridderskapet ochadelns tillägg icke inverkade på saken, utan blott utgjorde ett förtydligande tilllägg. Denna mening understöddes af prostarne Sonden och Janzon, kyrkoherden Wennerström, prosten Meln och doktor Falk (hvilka båda protesterade mot proposition å något nyit beslut), doktorerna Björkman, Säve, Sandberg, kyrkoherden Otterström oh doktor Lindgren yrkade att frågan måtte återremitteras, med föreläggande för utskottet att inkomma med voteringsproposition för afgörande i förstärkt utskott. Sedan diskussionen förklarats slutad och vice talmannen tillkännagifvit, att han icke ansåg sig förhindrad göra proposition å ofvännämnda af domprosten Sundberg framställda förslag, beslöts genom votering, med 22 röster mot 19, att till kontraproposition antaga återremiss. Vid derefter anställd hufvudvoteriog beslöts, med 21 röster mot 19, att med godkännande lägga utskottets framställning till handlingarne. Mot detta beslut reserverade sig doktor Lindgren, riksarkivarien Nordström, domprosten Sundberg, doktor Ljungdahl, kyrkoherden Ternström, komminister Afzelius m. Det af ridderskapet och adeln gjorda tillägget blef likaledes genom votering, med 19 röster mot 16, afslaget.