Aftonbladet – 29 augusti 1863, sida 2

land, Nyköping, Eskiltuna m. m.) sammanstöta, anses komma Katrineholm alltför nära, så finnas nog flera lämpliga ställen för en mellanstation. Knektbacken t. ex., der landsvägen korsar jernvägen, vore i flera hänseenden lämplig. Här finnes åtminstone en gästgifvaregård tålsäter) i närheten, hvarifrån resande, som stiga af, kunna blifva vidare transporterade, hvilket, tyvärr, icke är händelsen vid Katrineholm, hvarifrån afståndet till närmaste gästgifvaregårdar öfverstiger en mil. I närheten ligga dessutom en mängd stora byar och trakten utgör kärnan af Wingåkergs välbergade odalmän. Utom vägarne från Österåkers, Julita och Floda socknar, hvilka öfver Hvittorp och Ålsäter Jeda hit, går en mycket anlitad vinterväg från Östra Wingåker och Östergötland öfver sjöarne Bjelken och Wiren här fram, och det synes icke alldeles omöjligt att en jernvägsstation här i närheten af Wiren skulle kunna framkalla en ångbåtsledning från Forssa och Kiämhalls bruk med flera ställen. Ändå bättre i detta afseende vore en station vid Morganå, der sjöarne Kolsnaren och Wiren sammanstöta. Kring båda dessa sjöar ligga många och stora byar med väl besutna inbyggare och flera stora egendomar gränsa intill. Utom förenämnda bruk, flera gvarnar och sågverk, kalkbrott, tegelbruk, pappersbruk, kimröksfabrik, hartsoch oljefabrik m. m., hvilka tillgränsa, är ett större marmorbrott på väg att upptäckas invid Wiren på en egendom tillhörande förste hofjägmästaren m. m. grefve C. M. Lewenhaupt, och hvilket efter all anledning skall komma att betydligt bidraga till än mera liflighet och ökade behof af underlättad kommunikation. Men äfven utan afseende på dessa många lokala intressen, tyckes det oskäligt långa afståndet mellan Katrineholm och Wingåker kunna ensamt tala tillräckligt för anläggandet af en mellanstation vid någotdera af ofvan påpekade ställen. RR —