Aftonbladet – 29 augusti 1863, sida 2

ör resande i Göteborg, att ofvannämnde lanska resande och ett par officerare i deras sällskap ej kunde få plats på något hoell, utan måste vanka omkring i mörkret och regnet på gatorna till dess de ändtligen ett privat hus fingo efi rum tillsammans. Sådana missöden inträffe nu för tiden oftai Göteborg, och alla äro ej nog lyckliga att inna logis i enskilda hus. — Af en i D. A. införd tabell öfver trafiken å vestra och södra stambanorna under loppet af första balfåret 1863 inhemtas följande: Å vestra stambanan var autslet passagerare 286,610. som betalat 550,149 rår; godsets vigt 1,.284,137 rdr, hvarför eriagts 406,210 rdr; öfvervigt, post, djur m. m. hade inbringat 113,592 rdr, och hela bruttoinkomsten varit 1,099,943 rdr 59 öre. Å södra stambanan var antalet passagerare 188.690, som betalat 127,404 rår; godsets vigt 649.323 centner, hvarför erlagts 131,007 rår; ölvervigt m. m. hade inbringat 13,940 rdr, och hefa bruttoinkomsten 272,352 rdr 76 öre. — Det nya ryska pansarbatteriet Pervenetz har nn lyckligt frumkommit till Kronstadt, åtföljdt af skrufiregatten GeneralAmiralen och Oby. Det är Jå långt när icke så ofullständigt, som engelska tidningar påstått, skrifver en korrespondent i Kronstadt. Metallplåtarna äro nästan alla på sin plats med undanvtsg al några ställen i aktern och fören, hvilka ännu icke äro bepansrade, men för hvilka metaliplätar blifvit medbragta på sjelfva fartyget. Batteriet Pervenetz är försedt med trenne jernmaster, af hvilka endast den främsta har rår. Batteriets utseende är utomordentligt originelt: fören slutas med en murbräcka, som sträcker sig låvet framåt, och aktern är försedd med sköldar af plåt, hvilka skydda rodret och skruföppningen.t — I öfra Pfalz har byn Pilössberg, som räknar omkring 1000 invånare, blifvit ill stor del förstörd genom eldsvåda, som man tror uppkommit derigenom att bara lekte med tändstickor, 134 större och mindre hus blefvo lågornas rof och 104 familjer titan tak öfver hufvudet. — Om en ny epidemi har en doktor Elliot, som rest i distrikten Hooghly och Basareti Indien för att undersöka symptlomerna vid jen ny epidemisk sjuk om, hvilken spridt allmän oro i nämnde land, ingått officiel rapport till Calcutta. Tidskriften Revue du monde colonial meddelar, att denna sjukdom, som genom snabbheten i dess framsteg, dess förförande karakter och ohejdbara framfart liknar koleran, blifvit af dr Elliot studerad i alla dese olika stadier. I Hooghly fann han mer än åttio byar smittade af denna pest, ända hittills alldeles obekant för vetenskapen, icke ens egande namn på något europeiskt språk och som under infödingarnes hamn på densamma: Jur-Bekar hotar att inktäkta hela Indien, Enligt dr Elliot har denna sjukdom sitt säte i mjelten och letvern, hvilka vid sjukdomens inträdande svälla upp i ofantlig grad. Efter oerhörda lidanden utandas den sjuke sin sista suck efter några timmar i ohyggliga konvulsioner ; någongång hemtar han sig Efter den första spasmodiska attacken och framsläpar under några dagar ett slocknande lif, liksom vore han ctt lefvande lix, men dukar derefter under för rödsot, resultatet af utmattningen orsakad af Jur-Bekar. Dr Tliot tvekar ej att förklara, det denna sjukdom har sin grund 1 osnyggheten hos de fattiga inbyggarne i de distrikt der den uppträdt. Dessa olyekliga, hvilkas religiösa skrupler ännu äro så rotfasta, alt de kasta från sig alla födoämnen, som vidrörts af en Ferinsujhee? eller till och med af en landsman af lägre kast, bo alldeles i smuts, utan någon lutivexlipg i sina nedruttna, smittade byddor. D:r Eiliot påstår, ätt luften till och med i dessa byar var så mättad af febern, att han hade all möda i verlden att kunna öfvervinna sin motvilja för att intränga dit. British Association, i Calcutta, har genast utsändt sina agenter till de pestsmittades hjelp, med befallaing att ej skygga för alt göra huru stora utgifter som helst, för att göra de angripna byerne friska och i händelse af motstånd begagna våld för att tvioga inbyggarne alt iakttega enygghet. Barrakpoore och Calcutta äro äfven hotade af sjukdomen; och guvernören har vändt sig till de rika infödingarne ined begöran att understödja den subskription han öpp: nat. En af de företa åtgärderna blir att uppbygga många och rymliga boningar i byarhe. Befolkningen tillväxer i betydlig grad och hela familjer, mån, tvinnor och barn, hafva generationer igenomi tillbragt sitt lif på den fuktiga marken, utan att någonsin ha begagnat säng, sängkläder, täcken eller dylikt. emm — Från Frankfurt skritves i tidningen LEurope, angående förut omnämnda, på murarne anslagna tryckta plakater, att å dessa bland annat förekommit fem storartade verser under den ståtliga öfverskriften: När skola vi fyöka an mot Norden?, i afsigt att väcka de förbigåendes entusiasm och krigiska vrede. Det är den hedervärde noöten Albert Treeoer. som nödvändigt vill