Aftonbladet – 27 augusti 1863, sida 3

Ityckt mera om att utskottet öppet ryckt fran med de verkliga skälen dertill. Tal. anhöll fö jofvannämnde ändamål om anslag utan äterbetal i ningsskyldighet af 75,000 rår. På propositio! blef utskottets afslag bifallet. Deremot blef med afslag å utskottets fstyr kande i punkten 141 och på yrkande af dokto i Lindgren ett understöd af 1500 rdr årligen bevil fjadt åt artisten Mandelgren för fortsättning a hans förtjenstfulla arbete Monuments Scandina ves du moyen age. För utskottets åsigt i 144 punkten, att skäl e vore för handen att bevilja af hr Dahm begärd i anslag för utgifvande af en handbok i Pomolo i gien talade prosten Sonden, som menade att bo i ken icke lärer komma i händerna på hvarje ; trädgårdsmästare, blott den blifver utgifven; dz , Gumelius förordade deremot varmt motionen cch gärde slutligen votering, då — surkarten fick (ännu några års rådrum, i det utskottets förslag segrade med 14 röster mot 13. . Afven i fråga om anslag till utförande i mar I mor af prof. Molins konstverk Bältespännarne uppstod en kort strid, der äfvenledes d:r Gumee ius förde den sköna konstens talan, förordande motionen, men i voteringen segrade utskottets afslag med 17 röster mot 10. . Alla öfriga icke särskildt nämnda punkter biföllos. i Å Borgareständet. ttonde hufvudtiteln. Hvad som blifvit begärdt för fria konsternas alkademi bifölls, likaså anslagen för naturhistoriska riksmuseum och musikaliska akademien. I afseende på sistnämnde yrkades emellertid af hrr Berger, Staaff och Isberg afslag å den tillökning i anslaget som utskottet föreslår. För bifall yttrade sig hrr Alander, Wistelius och Ekman. I fråga om institutet för döfstumma och blinda har utskottet i 96:te punkten föreslagit ett anslag af 15,000 rdr för underhåll af frielever vid ifrågavarande institut, men derjemte tillstyrkt Satt rikets ständer hos Kongl. Maj:t anhålla att Kongl. Maj:t ville låta behörigen utreda de omständigheter som varit förenade med det nu utförda byggnadsföretaget, samt för rikets näst sammanträdande ständer framlägga fullständigt förslag till ordnande af institutets verksamhet. Hr Lallerstedt framhöll vigten och värdet af denna in: stitution samt hurusom det synnerligen vore angeläget att så aflöna lärarne att dessa ej blifva restade att emottaga frikostigare anbud från utlandet. För närvarande voro dessa lärares löner allt för små. Af dessa skäl önskade talaren att ifrågavarande anslag. måtte bifallas, men den sednare delen af punkten återremitteras. Af samma tanke som sistnämnde talare voro hrr Rinman, Sommelius, Schenström, Bovin, Alander, Widell och Ljungberg, och önskade dea sistnämnde till och med summans förhöjning med 4800 rdr just för dessa lärarelöners skull. För bifall till utskottets förslag yttrade sig hrr Björck, Wistelius och Lindström, som bland annat fästade uppmärksamheten derpå att man från regeringen ingen utredning af ärendet erhållit. Förmedelst votering, som utföll med 33 röster mot 16, bifölls sjelfva anslaget och återremitterades den sednare delen af punkten. Följande punkt, som föranledde någon diskussion, var den bekanta 103:dje eller den, der utskottet föreslår terminsafgiftens vid elementarskolorna höjande med 5 rdr. Förslaget mötte motstånd först och främst af reservanten hr Berger, som under anförande i öfrigt af hvad hans reservation innehåller, påminte derom att man vid riksdagens början försäkrade det ingen ny skatt skulle ifrågakomma och nu åter ville man beskatta undervisningen. Talaren vore öfvertygad om att förslaget skulle i alla landsorter väcka mycket missnöje och framhöll dessutom att Kongl. Maj:t ej begärt denna skatt, som otvifvelaktigt skett i fall han ansett densamma nödvändig. Af dessa skäl önskade talaren afslag å förslaget. Af lika tanke med den sistnämnde talaren var äfven hr Dahm som påminte derom att det. hittills varit en ära för vårt land att undervisningen varit fri. Genom detta förslag skulle! föräldrar, med medelmåttiga vilkor och många barn, afhållas från att sända dem till skolan och: Jessutom många ojemnheter uppkomma; pen-! sar skulle samlas der de ej behöfdes, då åter vid andra läroverk denna afgift på långt när ej skulle vara tillräcklig fördet afsedda ändamålet. — Äfven hr Ridderstad lade mycken vigt derpå att under: visningen vore fri, det vore just denna omständighet som fört vårt land så långt framåt i bildning, yrkade derföre afslag. Hr Henschen förklarade sig långt hellre vilja lägga skatt på brän-! vin, kaffe, socker, ja, hvad som helst, än på bildningen. Om läroverken befrämja statens damål, så är det statens skyldighet att såväl underhålla som bygga dem. Ochinnan man pålägger barnens föräldrar en sådan ny skatt borde man besinna att den som har många barn drab, bas ändå indirekte af många, andra skatter som ! konsumtions-,; tull o. d. — Äfven hr Ljungberg attalade sig varmt emot detta förslag, hvarå han yrkade afslag, samt förklarade sin mening vara att kommunerna borde bekosta läroverkens underhåll. Afslag påyrkades af hrr Brun och Loven. För bifall yttrade sig hrr Sommelius, Carlsson, Hierta, Wistelius, Björck, Alander, Bovin, Staaff, Ödnansson och Murin. Här vore ej tråga om att ägga skatt på undervisningen. Denna förblefve uitid fri, endast fråga om att få medel till unlerhåll af materielen, och rättvisast och billigast vore onekligen, att denna bekostades af dem som åtnjöto undervisningen. Förslaget att komnunerna skulle bekosta detta vore obilligt; månsen kommun skulle sålunda få betala för den undra kommunens barn. Afgiften vore ej ny, len finnes förut, endast fråga om att höja den. Några praktiska svårigheter vid bestämmandet if befrielse derifrån vore ej att befara. Desstom vore ganska naturligt att vid en högre afvift flere bli befriade än vid en lägre, hvarige! wom just säledeå de fattigare beredas en lättnad. skatten vore på intet ställe obehöflig. Mången; tädes kunde man, då man i denna skatt egde tillgång till räntor och amortering, upptaga lån ör byggnader och utvidgningar o. 8 v., utan: ut härom behöfva anlita staten. Någon skilad i följd häraf i skolan mellan den fattiges ch den rikes barn behöfde ingen befara som Idrig så litet kände ungdomen. — Voteringen utföll med 38 ja mot 17 nej, hvarigenom punken således var bifallen. 4 I 104:e punkten föreslås ett anslag af 62,000 dr, till förändringar och nybyggnader å Strengäs läroverkshus. Kongl. propositionen äskar enlast ett belopp af 50,000 rdr, hvilket presteständet ör sin del antagit. Hrr Ekman, Berger, Sundallsson och Alander yrkade nu att, med afslag punkten, ståndet måtte fatta ett likartadt belut och ej anslå mer än som begärs i den kongl. ropositionen, eller 50,000 rdr. Hr Witt ville illstyrka summan i form af lån. I denna åsigt nstämde hr Staaff. Bifall till punkten oföränIrad yrkades af hrr Carln och Björck. — Voeringen utföll med 15 ja mot 34 nej, hvarigeom summan nedsattes till 50,000 rdr. t Plenum slutade här och åtskildes ståndet kl. 0 e. m. Bondoständet. Vid fortsatt föredragning af åttonde hufvudtiteln fgjordes punkterna 77 97, hvarvid diskussion ippstod om nedanstående frågor: I 79:de. Utskottet har i denna punkt afstyrkt tskilliga motioner om anslag till lön åt ett förkadt antal djurläkare i riket och i stället tilltyrkt K. M:ts proposition om endast 2000 rdr ör samma ändamål. Detta belopp ansägs at era talare, Paul Andersson, August Carlberg, Hörneldt, Sundgren, Almqvist, Mengel, Medin, Olof Pers-: on från Gefleborgs län och Lönnberg, alldeles