Aftonbladet – 26 augusti 1863, sida 2

sen skall af sig sjelf förvandla sig till fortskaffningsrörelse.? RIKSDAGEN MANDAGENS AFTONPLENA. Prestoståndet. Öfverläggningen om åttonde hufvudtiteln fortsattes, och bifölls utan egentlig diskussion 68 punkten om pedagogierna. Derefter beslöts rörande 69 punkten, om folkskolorna, att med beslut om mom. a) och b) ulle anstå, tills de öfriga momenterna i samma punkt blitvit afgjorda. Rörarde mom. c), i fråga om anslag till folkkollärareseminaricr, uppstod en längre diskussion, hvarunder biskop Annerstedt ogillade den af utskortet föreslagna indragningen at seminarier, nskade deras bibehållande vid sitt nuvarande antal, samt att anslaget 65,000 rdr måtte ställag till K. M-ts disposition, att bland desamma fördelas. Mot den föreslagna indragningen yttrade sig jemväl doktorerna Nordlander och Säve, biskop Bring, kyrkoherdarne Lundgren och Otterström, prosten Westerlund, domprosten Sandberg och doktor Ljungdal. Biskop Bring ansåg rättast att hvarje stift egde sitt eget seminarium, under ioseende af stiftsstyrelsen, som derigenom kunde vara förvissad att allmogens barn erhölle en sann och kristlig religionsundervisning. Man ansåg för öfrigt att med de föreslagna fem lärarne vid hvart seminarium skulle uppstå en tämnesläsning, kom kunde blifva till stor skada, alldenstund meningen icke är att få höglärda folkekollärare; ej heller vore för seminarielärarna filosofie kandidatexamen särdeles af nöden, utan snarare borde afseende göras på det teologiska elementet och att prestmän kunde erhålla dessa platser, eller åtminstone att vid hvarje seminarium funnes åtminstone en prestman. Till försvar för utskottets förslag uppträdde prosten Ljunggren och doktor Gumeelius, ehuru denn: talare cj i principen ville godkänna indragningen, som likväl nu vore enda utvägen att förbättra deras verksamhet, då för ögonblieket ej finnas medel till större anslag än som är föreslaget. Efter slutad diskussion skreds till votering, då med 22 röster mot 18 till kontraproposition antogs biskop Annerstedts förslag; och segrade detta jemväl i hufvudvoteringen med 30 mot11. — Häremot 1eserverade sig doktor Gumeelius: Mom. d) om revision af reglementet för seminarierna bifölls. Rörande mom, ce) förordade prosten Westerlund en förhöjning i stipendieanslaget för seminarieelever på 30 till 60,000 rdr, hvaremot doktor Säve önskade dess mnedsättniug till sitt förra belopp 20,000 rdr; båda talarne afstodo likväl från sina påståenden, och mom. bifölls på yrkande al biskop Millen och doktor Gumeelius. Det i mom. f) föreslagna anslag till folkskolinspektörer ville doktor Ljungdahl och domprosten Sundberg ej hafva uppfördt på ordinarie stat; utskottets hemställan blef dock bifallen på yrkande af doktorerna Nordlander, Gumeelius, Landgren, prosten Sonden och kyrkoherden Otterström. Angående vilkoret, att inspektörerne minst en gång om året skola inspektera de skolor, som stå under deras tillsyn, yttrades jemväl så olika tankar, att saken måste afgöras genom votering, då utskottets förslag segrade med 19 röster mot 13. Rörande tryckning af inspektörernas berättelser öfver verkställda inspektioner, fann domprosten Sundberg deua alldeles öfve flödigt, hvaremot doktor Landgren yrkade att ett sammandrag af dessa berättelser skulle tryckas hvart tredje år. Vid anställd votering antogs detta sednare förslag med 19 röster mot 13 till kontraproposition, hvarefter vid hufvudvoteringen samma förslag bifölls med alla de afgifna 30 rösterna, hvaremot ingen enda tillföll utskottets. Punktens öfriga momenter till och med i) biföllos utan någon egentlig diskussion; hvarefter ståndet åtskildes kl. , till 11. Bergareståndet. Åttonde hufvudtiteln. Vid 37:de punkten, afstyrkande af hr Kisther motioneradt anslag för Söderhamns skolas höjande till ett femklassigt läroverk, yrkades afslag å betänkandet och bifall till motionen af motionären samt hrr Isberg, Staaff, Cygnzeus och Berggren, hvilka samtliga framhöllo vigten för de norra orterna, der afstånden äro så stor af upprättandet af ett femklassigt läroverk i denna stad. För bifall till betänkandet talade hrr Björck, Ekman och Berger, som förklarade att utskottet varit förhindradt att bifalla motionen, emedan antalet af lärjungar i denna skola ej uppnått det minimum, man principielt i utskottet bestämdt för att bifalla dylika förändringar. Begärd votering utföll med 26 ja mot 24 nej, hvarigenom punkten var bifallen. . 39:de punkten, afstyrkande hr Isbergs motiom angående Skenninge skola, blef ock föremål för diskussion och votering. Hrr Isberg och Ridderstad önskade återremiss för en närmare utredning af frågan. Hr Björck förklarade sig ej vilja motsätta sig en sådan. Hr Berger yrkade bifall. Voteringen utföll med 27 ja mot 25 nej, hvarigenom punkten var bifallen: Vid 42:dra punkten, angående lönetillökning för resp. rektorer efter vissa års tjenstgöring, uttryckte hr Alander den åsigten, att de borde redan efter 5 års tjenstgöring i sådan egenskap erhålla den föreslagna tillökningen, stor 500 rdr. Hrr Berger och Carlen voro af samma åsigter som den sista talaren. Hrr Björck och Sommelius yrkade bifall. Punkten bifölls. Vid 43:dje punkten, angående lönetillökninj åt rektorerna vid de femklassiga läroverken i Clara, Maria, Jacobs och Catharina församlirgar i Stockholm yrkade hr Berger, anseende att man ej kunde sluta till ökade göromål i allmänhet för dessa rektorer derföre att för tillfället ärjungarnes antal vore större än på andra ställen. Sädana lokala förhållanden borde ej etableras som princip för utskottets beslut. Hrr Björck och Hierta yrkade emellertid bifall och vitsordade, att lärjungeantalet i dessa skolor vore nära dubbelt så stort, som i andra dylika. Punkten bifölls. N 44:de punkten föreslår, att adjunkt och kols lega, som innehar högre lönegrad vid elemenarlaroverken än lägsta lektorslön, mä, om han erhåller lektorsbesattning, komma i ätnjutande af enahanda lönebelopp, som han ditintills inrehaft, likväl utan rättighet att uppflyttas tilk wögre lönegrad för lektorer förr än efter 10 års. jenstgöring såsom lektort, — Detta sålunda tadgade vilkor ansågs innebära en orättvisa amt leda derhän, att man beröfvades möjligweten at alt besätta lektoraten med gamla beyröfvade skolmän. På dessa skäl yrkades af rr Carln, Somraelius och Dahm bifall till unkten, med uteslutande af den sista meninen från och med ordet likväl ce.4 Man anörde 2:ne speciella fall; rörande lärare i Lund ch Örebro, der en stor orättvisa skulle begås enom antagande af utskottets förslag oföränradt. För undersökandet härat yrkade hr Henchen återremiss, ehuru han för öfrigt förkla ade sig vara af samma åsigt som hrr Berger ch Björck, hvilka ville bifall till punkten oförndrad. Man borde nemligen uppställa som en rundsats alt söka få lektoraten besatta med oa förmågor. Unga docenter och vetenskang