Aftonbladet – 24 augusti 1863, sida 3

TA TI VVITGCIdT la RAIL UpPparlles PÅ MIMIReTtr stat. Hr Huss och frih. af Ugglas talade för utslag, enär i tjenstgöring de ifrågavarande medici hade alldeles evahanda åliggande som de ordinarie provincialläkarne, och yrkade bifall till hr Saadels reservation, af innehåll att rii kets ständer bevilja ett reservationsanslag af j 3000 rdr, att af Kl M:t disponeras till löneförhöjning vid sådana extra provincialläkaretjenster, till hvilka vid inträffande ledighet ingen sökande sig anmält, oaktadt ledigheten varit 3 gånger kungjord, och med vilkor dels att dessa tjenster då betraktas som ordinarie provincialläkaretjenster, med hvilka militärläkaretjenster ej vidare få förenas, samt dels att kommunerna åtaga sig att för sådana provincialläkare anskalla och underhålla fri bostad. Med afslag på punkten antogs reservationen. 78 punkten, afstyrkande frih. af Ugglas motion om inrättande af förste provincialläkare, afslogs på yrkande af motionären samt hrr Huss och Stedt. Hr Fahnehjelm talade för bifall. Beslutet blef antagande af frih. af Ugglas förslag, hvarigenom 12,000 rdr årligen anslås att, med arfvode af 500 rdr till hvardera, utdelas en förste provincialläkare inom alla rikets i län. I punkten 83 lemnas utan afseende hr J. A. Cederschiölds motion med förslag till utvidgning af barnmorskeundervisningen. Motionären och hr Huss förordade återremiss, hvilket grefve Cronstedt ej motsätte sig och som äfven blef. ståndets beslut. . Punkten 85, afstyrkande hr Isbergs mation om anslag för dr Sandähls mediko-prenmatiska anstalt (klockor för inandning af förtätad luft) afnlogs på hemställan af hrFahnehjelm, och beviljades i stället, enligt reservationernå, detta anslag för nästa statsregleringsperiod med 6000 rdr att utgå med , årligen, likväl hied vilkor att anstalten ställes under tillsyn af sundhetskollegium, till hvilket årsberättelse skall ingifvas, äfvensom att dagligen vid anstalten gifvas fribad åt minst 2 fattiga eller obemedlade personer. . I punkten 89 afstyrkes hr Lemchens motion om anslag af 30,000 rår årligen till offentliga föreläsningars hållande i hufvudstaden. Emot detta resultat uppträdde i ett Jängre sakrikt anförande, vid slutet helsadt af bravorop, hr Huss, med hvilken till alla delar förenade sig hr Olivecrona. Vi hoppas snart blifva i tillfälle att fullständigt meddela detta anförande. Punkten afslogs enhälligt och antogs i stället utgiftsafdelningens af reservanterna upptagna förslag, utgående derpå, att rikets ständer måtte på det sätt hr Lemchens ifrågavarande motion bifalla, att ett belopp af 10.000 rdr årligen anvisas att enligt K. M:ts disposition användas för bekostande i hufvudstaden af offentliga vetenskapliga föredrag i sådana ämnen, som företrädesvis tillhöra allmän bildning.t. På framställning af frih. C. S. Hermelin beslöts utfärdande af en inbjudning till de öfriga stånden att biträda deita beslut. Alla öfriga här ej omnämnda punkter biföllos utan öfverlöggning och ätskildes ståndet kl. !v, 10. Presteståndet. Föredragningen af statsutskottets utlåtande n:o 139 fortsattes. På förslag af doktor Lindgren beslöts inbjuda de öfriga stånden att biträda presteståndets mening i afseende på 19 punkten, rörande anslag till en ny juris profession vid hvartdera universitetet. I 44 punkten föreslår utskottet att adjunkt eller kollega, med högre lön än lägsta lektors, må vid befordran till lektor behålla sin förra lön, men utan rättighet att erhålla högre ln förr än efter 10 års lektorstjenst. Prosten Sonden ville bifalla detta utom det tillagda vilkoret, som äfven doktor Tyselius fann högst obilligt, och derför i början yrkade afslag. men sedan förenade sig med p:osten Sonden. Doktor Gumaelius och professor Selander talade för bifall. Frågan afgjordes genom votering med 20 ja för utskottets förslag mot 13 nej. I sammanhang med 57 punkten, rörande vilkoren för den lärarne förunnade rätt till löneförhöjning, föredrogs det sedan den 13 Juni upp: skjutna ekonomiutskottets betänkande n:o 18,1 rörande undervisningen vid elementårläroverken och dermed sammanhang egande ämnen, hvars mom. i) berör samma sak som förstnämnde 57 punkt, ehuru med någon olikhet. Den hufvudsakligaste skilnaden består deri, att ekonomiutskottet medgifver jemväl akademiska docenter förmänen ar tjenstårsbertikning vid ansökan till elementarlärareplats. Härom utspann sig en gauska långvarig diskussion, hvarunder till docenternas förmån yttrade sig doktorerna Säve, Lindgren och Gumcelius, kyrkoherdarne Otterström och Ternström, äfvensom professorerna Avardh och Selander samt domprosten Sundberg, hvilka förenade sig om ett af den sednare formuleradt förslag, att hvarje lärare må tillgodoräkna sig äfven den tid, under hvilken han, efter det han undergått filosofie kandidatexamen, må hafva såsom extra lärare, duplikant eller vikarie varit vid elementarläroverket använd, eller 8om lärare vid universiteten tjenstgjort, dock med undantag af de tre första åren af hans så beskaffade verksamhet (hvilket strax före voteringens verkställande för bättre minnes skull och för att visa huru litet det skilde sig från statsutskottets förslag upprepades, men då med bibehållande af utskottets vilkor efter inträdet af nästa statsregleringsperiod). Riksarkivarien ordström ville ock medgifva docenterna rätt att vid ansökan till elementarläroverken räkna sig till godo högst 10 år af sin docentverksamhet. För bifall till statsutskottets förslag och mot docenternas :lönetur. vid elementarläroverken yttrade sig deremot biskoparne Millen och Annerstedt, prosten Westerlund (under förmenande att gamla akademici icke bli dugliga elementarlärare, hvilket talaten ville bevisa med exempel från sin gymnasiitid), doktor Rundgren, prostarne Sonden och Lundholm, doktor Ljungdahloch prosten Ljunggren. Vid slutligen anställd votering segrade statsutskottets förslag med 22 röster mot 14 öfver domprosten Sundbergs amendement. Derefter föredrogs och afslogs till alla delar statsoch lagutskottets betänkande n:o 10 angående tiden för elementarlärarnes rätt till uppflyttning i högre lönegrad; hvarefter 58 punkten, der utskottet afstyrker motioner att de lektorer, som under sin kollega-tid skött lektorstjenst, må från nästa statsregleringsperiod för högre lönetur beräkna sig till godo 5 år af denna tjenstetid och för detta ändamål ett reservationsanslag af 12,000 rdr ställas till K. M:ts disposition, afslegs, och i stället antogs ett af biskop Annerstedt framstäldt förslag, att de lärare, som före sin utnämning till lektorer skött sådan tjenst, måtte få räkna sig till godo denna tid med undantag af 5 år, i likhet med hvad för andra elementarlärare är föreskrifvet, samt att för detta ändamål måtte anvisas 2000 rdr att utgå från och med 18614. De återstående punkterna till och med 67, äfvensom här icke särskildt nämnda, biföllos utan diskussion. Borgareständot. Åttonde hufvudtiteln. Föredragningen fortsattes från och med 18:de punkten som bifölls. 19:de punkten, afstyrkande väckta motioner om inrättandet af en ny profession i romersk rätt vid rikets båda universiteter, gaf anledning till en stunds ganska liflig Aickuessan Her Tamahan Sten ffF Navin OMS