Aftonbladet – 24 augusti 1863, sida 3

lägre hos oss än vid gratinländernes universiteter. Af motsidans talare, som utgjordes af hir Björck, Stråle, Loven, Ekholm, Carlen, Hiertå och Isberg, invändes att med de egendomliga förhållandena under hvilka vårt lagväsende utvecklats och som påtryckt detsamma en alldeles nationel prägel. vore alldeles icke romerska rättens studium behöfligt för en duglig och skicklig jurist, ty endast en högst obetydlig del af de juridiska disciplinerna, neml. testamentsläran och kontraktsrätten, kunde sägas stödja si på den romerska rätten. Dessutom borde vc skulle alltid det egentliga studiet börja efter af: lagd examen. På dessa o. d. skäl yrkade dessa talare bifall, som ock blef ståndets beslut genom votering som utföll med 37 ja mot 15 nej. Den punkt som dernäst föranledde någon diskussion var den 21:a, eller den hvari tillstyrkes ett anslag för stipendier åt teologiestudiosi, hvilket afslogs utan votering, på hemställan af hrr Stråle, Hierta och Björck. Hr Henschen önskade anslagets beviljande, endast att detsamma ej skulle uttryckligen afses för teologie stuiosi. Vid punkten 22 c, deri det af K. M:t be gärda förhöjningsanslaget till Carolinska institutet nedsättes med 1000 rår, på så sätt att man sammanslagit de trenne åt bibliotekarie, sekreterare och kamrerare begärda lönerna till ett arivode, uppstod äfven någon meningsskiljaktighet. Hrr Stråle, S. Trägårdh, Isberg, Ljungberg och Berger önskade bifall åt K. M:ts proposition, hvaremot hrr Björck och Wistelius yttrade sig tör bifall till utskottets förslag. Begärd votering utföll med 27 ja mot 23 nej, hvarigenom utskottets förslag, eller det mindre anslaget, var bifallet. En särskild liten episod uppkom derigenom att hr Sundvallsson här förklarade sig vilja begagna tillfället att reservationsvis uttala sig mot såväl föregående som efterföljande punkter, hvarigenom Carolinska institutet blifvit hugnadt med stora anslag till men för den likställighet som ständerna förklarat sig vilja deklarera emellan detta och medicinska fakulteten i Upsala, och om möjligt vore, bidragande till undergräfvande af den sistnämnda. Med anledning häraf förklarade hr Henschen sig af vetenskapligt intresse vilja rösta för dessa anslag, om ock han ansåg att-desamma kunnat tåla vid någon jemkning. Utskottets tillstyrkan i 36:te punkten, att de nya lärarebefattningar hvartill medel blifvit anslagna ej skulle förrän vårterminen 1866 tillsättas, rönte klander af hrr Sundvallsson, Carln, Ödmansson, Sommelius och Isberg, och anförde mani hurtsöm det helt säkert skulle för många läroverk blifva svårt att med ett sådant stadgande få dem på sagdan tid tillsatta. Hrr Björck, Alander och Henschen yrkade emellertid bifall på den grund att man sålunda vore säkrare om att få skickliga och graduerade lärare. Utskottets förslag godkändes med 27 ja mot 17 nej. Alla öfriga under detta plenum behahålade punkter biföllos. Man atbröt här föredragningen och åtskildes klocken tre gärt till 10 e. m. Böndeståndet. De åtta af de på förmiddagen afgjordåa 21 punkterna, för hvilka vi i referatet för lörda. gens förmiddagsplenum icke redogjorde, innefattade: förhöjning. i lönen åt tvänne språklarare vid Upsala universitet, vidare samtliga anslagen till Lunds univetsitet och slutligen afstyrkanden af väckta motioner om en ny profession (i romersk rätt) vid hvartdera af universiteten, äfvensom ett par andra motioner om förändringar vid de juridiska fakulteterna. Alla dessa punkter godkändes utan diskussion. Aftonens förhandlingar började med 22 punkten, om anslagen till Carolinska institutet. hvilka biföllos i enlighet med utskottets förslag. I fråga om den del af anslaget som är afsedt till löner och arfvoden vid institutet yrkade Mengel, Lönnberg och Per Nilsson i Espö bifall till K. M:ts proposition, hvilken äskar 2500 rdr till arvoden åt bibliotekarie, sekreterare och kamrerare. Den nedsättning af 1000 rdr härutinnan, som utskottet föreslagit, förfäktades af Svensin, Medin, C. A. Larsson, Hedström, S. Bergström, Rosenberg, Heurlin och Aug. Andersson. Jonas Andersson framställde ett medelvägsförslag, med bestämmande af den omtvistade summan till 2000 rdr. Vid anställd votering mellan utskottets och K. M:ts förslag segrade det förra med 60 röster mot 8, hvarigehom hela summan till lärare och tjenstemannastaten bestämdes till 19.900 rdr. Under rubriken elementarläroverkens, innefattande punkterna 23-065, bifölls allt hvad ufskottet föreslagit med, undantag af i 43 punkten ifrågasatt Tönförhöjning åt rektorema yid Clåra, Maria, Jakobs och Katfina församlingar i Stockholm, ätvensom punkten 60 med förslag om upphörande af förut stadgadt vilkor att rektor icke får innehafva prebendepastorat. För bifall till denna sednare punkt yttrade sig Lörnberg, Uhr, Rosenberg, Rundbäck och Mengel. För arslag voro: OC. ÅA. Larsson; Jonas:Andersson och Östman. EEK AR AR Bland punkter som föranledde diskussion anteckna vi: frn 25:e om ett anslag af 52,000 rår till två nya lektorslöner och tjugufem nya -adjunktslöner. C. 4. Andersson motsatte sig på der ihärdigaste detta förslag, åberopande svårigheten att besätta dessa platser under den nuvarande: ringa tillgängen på lärareämnen, och understöddes häri af Nils Pettersson från Kalmar län. Deremot tälade för bifall Lönnberg, Matts Persson, Östman, Mengel, Rosenberg, Uhr och Rundbäck. 30:e om anslag af 11,000 rdr åt 4 lektoret och 7 adjunkter vid Halmstads elementarläroverk, i och för dess utvidgande till fullständi t läroverk, från och med 1856; väckte motstånd al Rosenberg, med hvilken August Carlberg från Halland förenade sig, äfvensom C. Ivarsson, hvilka yrkade att anslaget måtte utgå från och med nästa år. För bifall. till utskottets förslag uppträdde Nyvist; Svensea, C. A. Larsson, Jonas Andersson oc er Nilssom i Espö. Lönnberg ville ej hålla så hårdt på vilkoret; men ånsåg det gagneligt med hänsigt till svårigheten att nu erhålla kompetente. lärare. I 38:e, afstyrkande motioner om utvidgning ar läroverken i Wadstena och Arvika, nedlade Jonäs Andersson, Augrist Andersson och Olof Olsson Å Olebyn sina protester mot detta utskottets beslut, hvaremot Per Nilsson i Espö försvarade detsamma. Likasä yttrade sig Jonas Andersson-och Argust Andersson emot utskottets afstyrkande at hr Isbergs motion om utvidgning af Skenninge lärgverk : : 51:a -punkten;: om ett arslag af 10,000 rdr till vikariearfyoden och oförutsedda behof, ytkade C.-A. Larsson afslag, men utan att hans framställning i detta hänseende vann någon anklang. 64:e punkten, om summän af anslagen till elementarläroverken, bifölls med förbehåll af de förändringar som kunna -blifva en följd af ståndejs afvikelser från utskottets förslag. Telegrafanderrältelser. HANBURG den 22 Aug. Franska 3-procentsråntan noterades 67: 35 och engelska censols 93,. Newyork Herald al den 12 förmäler oo ggn a TR mm et ryktes-.