Aftonbladet – 21 augusti 1863, sida 3

) 117 började den egentliga kongressen, vid hvilken endast suveräner voro närvarande. Kejsar Frans Josef skulle då utveckla mo3 j tiverna till sitt reformförslag. Förslaget var redan förut meddeladt ledamöterna och skrift-ligt insändt till preussiska regeringen. Ett ritelegram kar redan lemnat oss en kort redogörelse för reformförslagets hufvuddrag: 311) ett direktorium af 5 medlemmar, nemlirI gen kejsaren af Österrike, konungarne af Preussen och Baiern samt två genom val bestämda furstar; 2) ett förbundsråd, bestå; Jende af permanenta gesandter; 3) en förbundsförsamling, bestående af en furstekammare och en delegerad-kammare. Till denna sedoare skulle Preussen och Österrike skicka hvardera 75 representanter; det öfriga Tyskland Två tredjedelar af de delegerade skulle väljas af deputeradekamrarne, en tredjedel af herrekamrarne. Förbundsförsamlingen skulle hafva att fastställa de allmänna grundsatserna för lagetiftning, domicilrätt, pressoch föreningsväsen. Valen skulle gälla för 3 år. Slutligen föreslås äfven inrättandet af en förbundsdomstol. Kongressen med alla sina vigtiga förbandlingar och lysande festligheter har dock förlorat ett vigtigt element — sina krönikeskrilvare. Festkomiten hade glömt att anskaffa passande platser åt de referenter, som ifrån en mängd sf Europas tidningsredaktioner ditsändts, och dessa hafva, med de ömtåliga fransmännen och engelsmännen i spetsen, ingifvit en protest till senaten mot detta förbiseende, samt derefter lemnat staden. Endast den beskedliga Kölnische Zeitungs och några andra tyska tidningars representanter hafva beqvämt sig till att stanna qvar. ITALIEN. Från Neapel skrifves den 11 dennes: Oroligheterna uti Pietrarsas maskinfabrik, vid hvilka tyvärr fem menniskolif uppoffrades och omkring 12 personer sårades, synas alls icke varit af politisk natur. Egentliga anleduingen var minskning af arbetslönen och ökandet af arbetetiden, hvilken åtgärd blifvit vidtagen at etablissementets nya direktor. Arbetarne hade förut tvenne gånger sändt en deputation till direktorn och bedt honom återtaga de öfverklagade anordningarne. Men då deputationen båda gångerna återkom med nekande svar, började de samlade arbetarne framkasta högljudda hotelser, som föranledde den förskräckte direktorn att insända en berättelse om saken till polismyndigheten samt begära att skyndsamt unpderstöd at trupper måtte sändas till fabriken. Två kompanier bersaglieri afsändes då, vid hvilkas sammanstötande med de uppretade arbetarne vapnen måste användas. Hela ansvaret för denna beklagansvärda händelse tillskrifves af allmänna meningen direktorn, som förut ej gjort sig särdeles omty, kt. Hen har nu bliivit töremål för allmänt hat, och ett mordförsök har gjorts mot honom med den följd, att två pistolkulor träffade hans ena arm; men sedan projektilerna blifvit uttagna är den sårade utan all fara. Gerningsmannen har ej kunnat upptäckas. Prefekten har gifvit de döda och sårade arbetarnes familjer understöd, och etablissementet, som genast efter uppträdet stängdes, har åter blifvit öppnadt. Röfvareväsendet är åter i full blomstring i de neapolitanska provinserna. Trakten af Benevent, Basilicata, Capitanata och Molise, öfverhufvud alla provinser, äro i mer eller mindre män skådeplats för de obyggligaste grymheter. Nyligen infördes till härvarande hospital, dei Pellegrini, en bonde, på hvilken banditerna utstungit ögonen samt afskurit näsa och öron. Man har tegit fotografiskt porträtt af denne clycklige och äm nar sända dylika till Europas alla länder, för att visa huru det står till med ordning och säkerhet här i landet. AMERIKA. Från Newyork berättas den 6 dennes att general Lees stridskrafter, med undantag af Hiliska kären, stå söder om floden Rapidan. Man trodde att general Meade gått öfver Rappahansock. Rebellerna bade besatt höjderna vid Fredericksburg och ditfört en betydande mängd proviant. Uti Charleston fortfor kanonaden å ömse sidor. Ett af rebellerna företaget utfall från fästet Wagner hade blifvit tillbakaslaget. General Taylor skall hafva slagit general Banks uti Louisiana. Rebellgeneralen Johnswns armå stod vid Enterprize vid floden Mississippi. Presidenten Lincoln her utfärdat en proklamation, hvaruti han tillkännagifver, att han skulle taga repressalier för hvarje at rebellerna tillfångatagen negersoldat som at dem dödas. Ett uti Maine hållet demokratiskt konvent hade uttalat sitt ogillande öfver Lincolns åtgärder samt öfver en krigisk mot England riktad artikel i Washington Republican. Om siafvarnes belägenhet 1 sydstaterna berättas, att den nu mer än någonsin tillföreve är olidlig. De arma negrerna motas som boskapshjordar bort från grannskapet af de trakter, som äro besatta af unionstrupper, och sålunda drifvas de från ena stället till det andra, allt efter som unionstrupperna rycka fram. Sålunda är nu unetär nio tiondedelar af hela slafbefolkningea 1 de åtta norr och öster om Mississippi belägna rebellstaterna sammanträngda uti de vestra delarna af norra och södra Carolioa, Georgien och Alsbama. Flertalet af de färgade vet nu att det rundtomkring dem rasande kriget till en del afser deras befrielse, och vid unionsbärarnes framryckande kan; en sådan mängd sleatvar ej så lätt hållas under uppsigt. Guvernörerna i Mississippi Alabama och Georgia hafva derföre förbjudit all vidire införsel af slafvar och, Johnstones förposter skola redan hafva tillbukavisat stora hopar af negrer, hvilka man ämnade mota in uti dessa state SLFPAR LR och ädlare lyftning åt den, som väl genomfi går profvet. Med den person, som är ilD fråga, hade resultatet blifvit af det meralo vanlioa slocet: och den samla hbaronessan!d