Aftonbladet – 21 augusti 1863, sida 3

frånvaro fört belälet såsom din Det bud, jag eände dig, bör redan hafva omtalat hvad som varit på färde; och ehuru, då jag i ditt namn erbjöd dessa damer en tillflyktsort på ditt slott, jag ännu icke kände hvem det var, som jag hade den lyckan. att kunna bevisa denna tjenst, var jag fullkomligt säker, att du sje!f skulle hafva handlat på samma sätt, om du befunnit dig närvarande. tUtan tvifvel, min förträfllige broder, svarade markisen; hvad du gör, är alltid rätt och ridderligt. För min egen del måste jag beklaga min frånvaro under alla dessa tilldragelser. Damerrta åter hafva visstingen ting förlorat derpå, ty svårligen hade de kunnat blifva mera artigt emottagna, mera tappert försvarade af någon annan, än af dig, Carl. Också har du bestått en belögring och vunnit en seger, medun alla mina bearifter inskränkt sig till att nedlägga ett obäkligt vildsvin. Jeg hoppas, tillade han, närmande sig den unga damen, Satt ni icke har erferit allt för myc ken fruktan eller olägenhet; och ehuru det är möjligt att de fiendtlige ryttarne vilja dröja qvar i grannskapet, för att om någon tid återkomma, skola vi väl vara på vår vakt och snart hafva tillräckligt med tolk under vapen, för att betrygga eder emot hvarje ytterligare våldsamhet.t Under det han talade, hade den unga damen uppmärksamt betraktat honom, dock var uttrycket i hennes blick helt annorlunda än när hon såg på hans broder. Det syptes som om dagens händelser hade framkallat en viss förtrolighet emellan henne och Carl, ehuru kort än deras bekantskap hade varit, och hon blickade mot honom såsom få en vän, då hennes öga dercmot föll på hans broder, såsom man betraktar en främling. Hon besvarade emellertid hans tilltal med utsökt artighet, tockade honom för den gästfrihet han sade sig vilja bevisa dem, och försäkrade honom, att fastän hon hade varit mycket rädd att blifva tillfångatagen