Aftonbladet – 20 augusti 1863, sida 2

icke visat ringaste tecken till förvåning, om han hört en hel artilleripark dundra från det håll, der nu några få spridda skott följde på hvarandra. Sedan dess hade dock den krigiska andan tagit en annan riktning. I den aiskilda trakt, der ban vistades, hade man fösa att befara besök af kringstrykande röfvareband ; landtmännen hade återvändt till sitt arbete, och iogen underrättelse från andra delar af landet hade inlupit, som gef anledning befara, att det borgerliga krigets plågoris åter skulle vilja hemsöka dessa nejder. : Vissa försigtighetsmått hade emellertid varit nödvändiga att vidtaga emot de små fejder och plundringståg, som stundom anställdes af dem lägre adeln och partigängare i grannskapet, och de begge unga ädlingarne hade särskildt uppdrag att inom provinsen upprätthålla, såvidt zom möjligt, den allmänna landstreden. Efter en stunds uppehåll, som han använde att lyssna, började Carl at Monsoreau, som förmodade att de skott han hört voro yttringar af något laglöst öfvervåld, att åter rida på, i den afsigt att, så snart han hunnit utföra sina framförallt vigtiga jagtbedrifter, närmare undersöka förhållandet och straffa angriparne. Denna goda före sats blef dock snart till intet, ty nästan i samma ögonblick som han fattat den, kom han fram utur vinplanteringen, genom hvilken han färdats, och uppnådde en öppen sida af höjden, der för hans ögon visade sig ett skådespel, som var väl egnadt ait hos honom framkalla helt andra tankar. Fastän den punkt, på hvilken han befann sig, icke var utomordentligt hög, var utsigten derifrån likväl vidsträckt och icke bortskymd af något alltför nära föremål. Den dal, genom hvilken floden slingrade sig, var vid pass en och en half mil i bredd och