Aftonbladet – 19 augusti 1863, sida 3

Article Image
MARS IAARR At Arty SPPPDANMAR VEN , (Forts. följer.) Jordbäliningen i Manila. Den förfärliga jordbäfning, som den 3 Juni hemsökte ön Manila bland Filippinerna förstörde till stor del ögruppens hufvudstad med samma namn, hvilken näst Havannah är den mest blomstrande spanska kolonialstad. Tidningen Straitz-Times yttrar gig derom: Den 3 Juni på aftonen, kiockan balf 8, hade man den sällssmma anblicken af en eldgördel, hvilken likeom uppväxte ur jorden och omgaf staden Manila. Kort derefter erfor man en våldsam skakning, som varade en knapp minut, men inom denna korta tid var nästan hela Manilla, österns underfulla blomma, förvandlad till ea grushop. Den enda ky ka, som vlldeles oskadad öfverstod katastrofen, är San Augustin, hvilken äfven lyckligt motstod 1645 ärs förfärliga jordbäfning. De öfriga kyrkorna, paviset, de olliciella, kommersiella och privata by 2. fraa äro antingen alldeles förstörda c.ler svårt skadade. De af invånarne, som blifvit dödade, uppskatias till mer än tusen och de särade till flera tusen. Men ingen utlänning hade blifvit dödad och blott två äro mindre farligt särade. Staden är nästan alldeles öfvergifven; ty som de ännu icke grusade hueen hota att hvarje ögonblick instörta, få bafva alla invårarne öfvergifvit densamma. I strid med ofvanstående uppgift berättar Daily Press, att en tysk ingeniör blifvit krossad under ruinerna af ett sammanstörtadt hus. Alla de euro-eiska köpmännens hus, utom ett enda, hade eammanstörtat. Ångaren Esperanza, som stod i begrepp att fara från Manila till Ioila, skall bhivit sedd kringdrifvande utan skruf och utan all besättning i stormen. På aftonen den 4 Juni observerades ytterligare två stötar och man befersce att ännu flera skulle följa. Tidningen Diario de Manila anser jordbäfningen den 3 Juni för den våldsammaste af alla som sedan 1645 hemsökt Filippinerna. Innan den inträffade märktes en svafvelaktig lukt. Man lörda ett dån, såsom af en kanonad, hvilket efterföljdes af ett brusarde, likasom af ett ofantligt lokomotiv. Den låga som insvepte staden, uppsteg från bafsviken mot himlen, och en annan, delad i tre tungor, kom från landet sväfvande öfver vågorna till skeppen samt kastade dessa tre fot i höjden under det kustlandet öfverallt sjunkit minst två fot. Meteorologiska fenomener syntes bebåda ett upprepande af jordskalfvet. En sval luft och andra plötsliga omvexlingar äro vanligtvis dylika olyckeprofeter. Utur Diario de Manila af den 6 Juni hemta vi följande detaljer: Den 3 Juni på aftonen (klockan 7 och 25 minuter, hvilken tid de flesta af stöten stannade uren ännu utvisa) kändes en stark rörelse, som efterföljdes at 2 eller 3 bäftiga stötar, i riktving från söder till norr, samt eretter 2 eller 3 nya stötar i en annan riktning. Tillika observerade man ett ihållande underjordiskt buller, som åtföljdes af det förfärliga brakandet af instörtade hus samt menniskornas jemmerrop, slående klockor och kullstörtande möbler. Detta jordskalf varade i 30 sekunder. Efter en balf timma började öfverheten att vidtaga räddningsåtgärder samt understöddes deruti af garnisonen, under ledang af ingeniörofficerare. Uti Filippinernas historia är ingen olycka af en sådan storhet bekant, åtminstone måste man gå tillbaka två århundraden för att påträffa något motsvarande. Då förstördes två tredjedelar af de offentliga byggnaderna, Någon jemförelse dermed har ännu ej blifvit gjord. I domkyrkan lästes en messa till ära för Kristi lekomens fest. Vid första stöten instörtade genast en del af taket, och vid de efterföljande stötarne, i motsatt riktning, återstoden af taket, jemte några pelare och en del af facaden. Presterna, de tjenstgörande kaplanerna och korsångarne sågo sig omgifna afruiner. Korsångarne på båda sidorna om altaret krossades, under det de, som befunno sig på andra sidan af kyrkan, skyddades af de stora takbjelkarne som fallit på portens pålverk. Ba af dem såg midt uti ruinerna en ljus fläck; han arbetade sig med stor austrängniog igenom och tre eller tyra sandra följde honom. Piötsligt sågo de utgåvgen etöngd. De ledo de förfärligaste gval ända till följande morgon. Klocken 4 hörde arbetare, som sökte komma dem till bjelp, deras sista jämmerrop. Först klockan 6 på morgonen. den 4 Juni kunde det första liket framdragas. Om aftonen sakpades ännu mångå. På detta och många andra ställen i kyrken fann man 85 lik, hvilka begrafdes på kyrkogården el Paco. Huru många som bätvi begrafda på de öfriga kyrkogårdarne är oss ännu obekant. Från domkyrkans ruiner framdrogos sex högre andliga samt några koplaner och koringare med lifvet; 9 högre andliga och 10 korsångare voro dödade. Många kyrkotjenare saknades. Generalkaptenens palats kommer sannolikt att nedrifvas, ty alla murarnve äro luNEED TEPE RT SR ENIRTTET

19 augusti 1863, sida 3

Thumbnail