Aftonbladet – 19 augusti 1863, sida 3

vigt, att man kunde diktera hvad vilkor som helst i utbyte deremot. Sådan var deras ställning vid den tidpunkt som vi hafva valt tili början för vår berättelse. En enda omständighet återstår ännu att bemärka. De begge brödernas olika lycnen och böjelser voro ännu så godt som omedvetsa al dem sjelfva, men hade icke kunnat undfalla den kloke och skarpsynte man, som så länge dväljts tillsammans med dem; och han anade redan den verld af lidelser, som slumrade inom deras bröst, likt Simsoa i Delilas knä, färdiga att vakna till lif vid första till älle. Om de begge brödernas klädsel är ej ycket alt säga; den bestod i den vanliga jagtdrägt, som brukades på denna tid, och var endast utmärkt från de öfrigas genom åtskilliga prydnader, en naturlig gärd åt ungdomens smak för grannlåt. Kaohända voro endast den yngre broderns gröna Lfrock och speus mindre utstyrda med gud och broderier än den äldres, Hans stöflar, gjorda, enligt hvad då brukades, af oberedt läder, voro icke heller sirade med några tofsar eller fransar, men hans hatt utmärkte sig deremmot genom längden af den dyrbara plym som svajade derifrån. Sådana voro de förnämsta personerna i den grupp som vi sett rida in i den gröna alln eller upphuggningen i skogen; de öfriga följde efter, prålande i de mångfärgade, brokiga drägter, som utmärkte den tidens tjenare af alla slag. ANDRA KAPITLET, Låt bvar och en, som blir jagad här i verlden — vare sig med list eller par force, af egna passioner eller andras illvilja — erhålla en så kler och tydlig underrättelse om den blifvande förföljelsen, som det vildsvin, hvilket vi sett vara uppspåradt i sitt näste, så skulle han säkerligen hafva bättre utvägar, än verlden i allmänhet består, att komma på flykten eller åtminstone att bereda sig till försvar.