Aftonbladet – 18 augusti 1863, sida 2

oskiljaktiga från dem, som före oss bebodde Villa-Maria !? Clemencia skyndade nu att underrätta sin tant och sina kusiner om sitt förestående giftermål. Det gläder mig, min dotier?, sade markisinnan, emedan denna förbiudelse var så väl din svärfaders som din onkel el Abads önskan.? ?Ja, inföll Alegria, ?då du nu gifter dig, så tänk på framtiden och lär din man gevast i början att ej vara orimligt och narraktigt svarisjuk.? Villa Maria torde Pablo få obetydligt tllfälle att utveckla denna egenskap, äfven om den funnes hos honom.? tlivad, skall du bo i Villa-Maria! utropade Alegria högst förvänad. Der har elltid slägten Guevaras hufvudman bott, svarade Clemenc a, och hvarföre skulle jag begära ett ombyte af vistelseort, som hvarken skulle behaga mig eller min man? För öfrigt trifs jag ypperligt på landet. . Men det är ju att lefvande begrafva sig! utropade Alegria, med ett utseende af fasa. cÖm hvarje qvinaa, som vid sidan af den make hon älskar, går ett bosätta sig der bans förfäder alltid vistots, ekall hetas lefvande begrafva sig, så tror jag, Alegria, att hvarje god hustru med glädje skall ikläda sig den svepning, som tillhör en sådan graf. Tror du kanske att den qvinna, hvilken, glömmande sina pligter såsom maka och moder för att endast tänka på nöjen och verldens förströelse, tror du att hon på detta sätt följer den väg som naturen och hjertat för henne utstakat. Tror du att hon så uppfyller qvinhans heliga bestämmelse? iTomma ord! sade Alegria. Ar det klokt att med tjugofem tussn duros i ränta