Aftonbladet – 18 augusti 1863, sida 2

CLEMENCIA. ROMAN AF FERNAN CABALLERO. Öjversatt från spanskan af Mathilda Söderen. Nej, Clemencia, allt är sig likt der; dessa rum hafva varit min helgedom, men kanske finner du der spåren af mina tårar, ty der har jag begråtit förlusten af dig, Clemenceia. cOeh mina blommor?4 Tror du att de hafva blomstrat i din I rånvaro?... Det tviflar jag på.4 Och mina fåglar? tDe sjunga som fordom; j-g tror nästan att de gissat alt du skulle komma åter. Som der förlorade sonent, sade Cle mencia skrattande och tryckte hjertligt sin kusins hand. Jag borde resa redan i morgon, sade Pablo högtidligt, för att ordna allt till ditt emottagande. Nej, Pablo, låt oss resa utan ståt och i all enkeihet.? Men snart, Clemencia; min lycka liknar så mycket en dröm, alt jag oupphörligt fruktar den stund, då jag skall vakna.? Pablo, jag skall ej vara orsak till uppskof. Så snart de nödvändiga formerna blifvit iakttagna kan ja vår förening när som helst välsignas i närvaro af min tant, som alltid varit mig i moders ställe, och seden resa vi till vårt älskade bem, till vår ljufra lycka. Mäåtte vi blott kuana efterfölja de dygder och sprida den sälltet, som voro 2) Se A. B.n:r 153, 155—159, 161—165, 167—169; 171—173, 175-178, 180—185, 187 och 188.