Aftonbladet – 17 augusti 1863, sida 3

af stadens öppna platser bildat sig en kra. ter, hvarutur uppkastades ett slags svart, brännhet sand. Jordens rörelse vid skalfvet liknade ett stort skepps krängningar. Den skada jordbäfningen förorsakat uppskattas till minst 20 millioner piaster Epoka beklagar, att man ej kallat en spansk prins till Mexikos tron. Med kejsardömets inrättande i detta land är tidningen deremot fullkomligt belåten. AMERIKA. Enligt underrättelser från Newyork af den 1 dennes hade rebellgeneralen Lee den 29 Juli sammandragit sina trupper vid Culpepper och bland unionsgenerålen Meades officerare rådde den åsigten, att Lee beredde sig till en strid vid floden Rappshannock. General Gilmore, som kommenderar belägringshären framför Charleston, har begärt förstärkningar i anledning af de förluster han lidit, isynnerhet i följd af sjukdomar. Alla vid fästet Monroe liggande transportskepp skulle användas till att föra friska trupper till Charleston. Emellertid hade Gilmore tillsvidare inställt belägringen af fästet Wagner på ön Morris vid Charleston; oaktadt redan starka batterier voro uppförda för detta ändamål. Staden Jackson uti Mississippi skall blifvit totalt förstörd af unionstrupperna. Unionsregeringen hade upptäckt bedrägerier, till ett. belopp af en million dollars, vid fullgörandet af leveranskontrakterna under de sednaste operationerna i Pennsylvanien. Från Richmond skrifv den 16 Juli, att vicepresidenten Stephens tillämnade besök i Washington hade till ändamål att protestera mot negertruppers användande. Rebellerna bade hittills blott användt negrer till skansarbete, men om unionisterna fortforo att begagna negrerna till soldater, så skulle rebellerna blifva nödsakade att göra sammaledeg, i hvilket fall de skulle bringa på benen en ny här af 750.000 man. Med huru mycken tillförlitlighet man skulle kunna räkna på dessa trupper i striden rakt mot deras eget intresse glömmer dock brefskrifvaren att taga i betraktande. En dylik negerarmå skulle sannolikt vid första lägliga tillfälle öfvergå till fienden och af bjertang lust deltaga i sina patroners qväsande. General Burnside har låtit -proklamera krigslagen uti staten Kentucky, för att hindra rebellerna att utöfva någon påtryckning på valen. Efter Lees återtåg, Vicksburgs fall samt rebellernas öfriga motgångar och förluster på sednaste tiden, har en märklig omkastning egt rum uti opinionen i de södra staterna. Från sjelfva hjertat af de förut mest unionsfientligt sinnade distrikten komma nu ansedda plantageegare till de unionsgeneraler, som äro stationerade närmast dem, samt bedja dessa vidtaga förberedande pts till deras återupptagande i unionen. D de:ta kan ske oaktadt den ohyggliga terrorism, hvarmed presidenten Davis förföljer alla unionistiskt sinnade, kan man lätt inse alt hans välde nu till en stor del är brutet. För två månader sedan skulle en ögonblicklig afrättning blifvit följden af ett eådant steg. Då Pembertons tilfångatagna 32.000 man frigåfvos, mot löfte att ej mera strida mot unionen, skingrade de sig så hastigt, att inom åtta dagar ej fanns något spår efter hela denna betydliga styrka, utom 3000 man, som togo tjenst 1 unionshären. Förut hade rebeller, som blifvit frigifna mot sitt hedersord att ej vidare bära vapen mot uni: onen, ej tvekat att kort derpå åter strida i rebellernas leder. De mexikanska bamnarne vid Stilla oceanen skola besättas af fransmännen, och för detta ändamål väntades 10,000 man trupper i Acapulco. De vilkor, under hvilka sydstaternas president, Jefferson Davis, föreslagit kejsar Napoleon ett skyddsoch anfallsförbund, uppgifvas nu vara följande: Kejsaren upphäfver blokaden och erkänner sydstateraa; till gengäld härför bekräftar konfederationsregeringen Frenkrike säsom Mexikos och de centralamerikanska republikernas protektor, inrymmer åt detsemma fri handel under 253 år samt förbinder sig att, i händelee af ett sjökrig mellan unionen och Frankrike, understödja det sistnämnda, ja de vilja till och med ensamma utkämpa striden, om Frapnkrike blott anskaffar krigsskepp. Davis förbinder sig vidare att så modificera slafveriet, att detsamma låter förena sig med civilisationens och humanitetens grundsåtser (?). Om dessa planer skulle vice presidenten Stephens, vid hans tillämnade besök i Washington, underrätta Lincoln, för att aftvinga hobom en så fördelaktig fred som möjligt. Men Lincoln tillät ej Stephens att infinna sig och tillintetgjorde således denna plan.