Aftonbladet – 17 augusti 1863, sida 2

Måtte det skett i en lycklig stund .. och lända till det bästa! ... stammade dor Galo, jag lyckönskar ... deltager mycket .. Guevaras måste vara lyckans skötebarn Och inom sig tillade han med en blick på Pablo, som i sin resdrägt visserligen ej sk ut som en dandy: Hvem kan begripa alle nycker som regera Evas sköna döttrar? Och Clemenecia, som kunde hafva valt : blomman och gräddan af beundrare! ... jag som trodde att hon aldrig ämnade gifta om sig! ... om jag anat motsatsen! ... Gifta sig. Hvad skall det tjena till? ... Jag kom såle des försent! ... nå, jog skall ej blifva den enda. Don GaloY, tiliade Clemencia glädtigt, detta skulle vara en ster hemlighet, mer nu gör det ingenting om hela verlden för veta den. tFör många måste jag dock förtiga den?, svarade don Galo med sitt mest tjusande leende, emedan jag ej gerna bär omkring ledsamma nyheter. Vamos! sade han för sig sjelf, förstulet, riktande sin lorgnett på Pablo, som vid Clemencias skrifbord förseglade ett bref till Villa Maria, smaken är i sanning olika! Men då Clemencia just valt honom, så måste han väl ega många förtjenster; men ju mer jag ser på honom, desto säkrare blir jag att dessa ej ligga på ytan. Denna afton infann sig don Galo tidigare än vanligt i sefiora de la Tijeras aftonsällskap. Jag har en nyhet attberätta, sade han högt till värdinnan, hvarom ni utan tvifvel är okunnig. Ögonblickligen bestormades don Galo med frågor från alla håll. En nyhet? ... Ledsam eller glad? ... Politisk eller icke? ... Sann eller osann? ...