Aftonbladet – 12 augusti 1863, sida 2

HBLUCKHOLVM ton 12 298, Det lärer ej af någon kunna förnekas, att folkundervisningen är en af vår tids vigtigaste samhällsfrågor. Af denna frågas lyckliga lösving beror till icke ringa del, huruvida svenska folket skall kunng fortgå på den ärorika bana det beträdt till vinnende af frihet och sjelfständighet, lycka och välstånd. Vi vilja ej här närmare undersöka hvilken andel folkundervisningen haft uti den politiska, sociala och ekonomiska utveckling, som under de sednare åren onekligen gjort sig gällande i vårt land. Hvad vi med trygghet kunna påstå, är att i de delar af landet vi närmare lärt känna hafva sedlighet och välmåga tilltagit i jemnbredd med stigande bildning hos folket. Det låg i sakens natur, att folkundervisningen till en början måste blifva ofullkomlig och mindre tillfredsställande. Likväl har folkskolväsendet, omhuldadt af regering och ständer, alltjemnt förbättrats, och under den sednare tiden har fosterlandsvännen egt skäl att fröjda sig åt en ny utveckling, man kan säga omskapning, af detsamma. Det egna härvid är, att iderna dertill utgingo hufvudsakligast från hufvudstaden, ehuru det lyckades en annan stad, Göteborg, att först realisera desamma, och detta på ett sådant sätt, att dervarande folkskolor, enligt kännares intyg, måste räknas till de bästa vårt land eger, ja i många hänseenden kunna mäta sig med dylika i Dan mark och Tyskland. Uti nämnde stad var för få är sedan de lägre klassernas råhet, så att säga, riksbekant; Denna har numera till en stor del försvunnit. Om man också ej vill tillskrifva skolorna förtjevsten häraf, så är dock det vittoesbörd ojäfaktigt, som dervarande presterskap afgifvit, att det sista årets nattvardsbarn i kunskaper vida öftverträffat de föregående årens, äfvensom att den klas3 af äldre personer, som till följd af sin ytterliga okunnighet förtjenade namn af hedningar, nästan alldeles försvunnit. Det är naturligt att sådana lyckliga resultater ej kunnat vinnas utan uppoffringar å kommunens sida. Här i hofvudstaden har folkskoleväsendet med förra året ioträdt uti en. ny era af ut. veckling, som ingitver de bästa förhoppningar. Önskligt vore att denna icke allenast för hufvudstaden utan för hela riket vigtiza samhällsangelägenhet äfven här omfattades med den välvilja, som den i så rikt mått försjenar och aldrig bör sakna. i hafva tagit närmare kännedom om det förslag till budget tör nästa år, som öfverstyrelsen framställt och hvaröfver sockenstämmonämden, sedan de särskilda församlingarnes sockenstämmor redan blifvit hörda, kommer att fälla den afgörande domen. Enligt öfverstyrelsens förslag skulle kostnaderna för hufvudstadens folkskolor under nästa år uppgå till 83,550 rdr. Denna summa torde möjligen förefalla en och an nan temligen hög, men den är det icke, när man närmare ser på saken. Fördelas nemligen denna summa på 117,000 menniskor, så belöpa sig kostnaderna för härvarande folkskoleväsende tili icke mer än omkring 70 öre per individ. Vi känna städer, der de relativa kostnaderna i detta hänseende uppgå till 2 å 3 gånger så mycket, ja en ligt hvad vi hafva oss bekant lära få landtförsamlingar finnas, der de understiga nämnde belopp. Vi beklaga ej ett sådant förhållande, utan skulle tvärtom lädja oss deråt, såframt ej detsamma bevisade att hufvudstadens folkskoleväsende ej nått den utveckling det bör hafva. I atseende å de särskilda utgiftsposterna upptager budgetförslaget till aflöning åt lärarne (till antalet 63, hvaraf 10 nya) 50.800 rdr, Uti denna summa ingå 3500 rdr såsom ersättning till dessa för boställen, hvilka redan indragits elier komma att indragas af församlingarne. terstår således ett belopp at 47.300. Samma utgiftspost uppgick uti den under föregående år antagna budgeten till 43,479 rdr. Sedan dess hafva likväl vid skolorna baruven ökat sig till det antal, att för deras undervisning skulle, äfven med bibehållande af samma norm som förra året gjorde sig gällande, 4 då 5 nya lärare behöivas. Då kostnaderna för dessas aflöning skulle uppgå till 3890 rdr och detta belopp lägges till ofvannämnde 43,479 rdr, uppkommer en summa af 47,369 rår, vilken öfverstiger, om ock med en ringa siffra, hvad i det nya budgetförslaget för samma ändamål äskas, nemligen 47,300 rår. Vi känna oss härvid uppmanade att bembära öfverstyrelsen vår tacksamhet för dess klokhet och omtanka att uppgöra ett bud. get-förslag, som i afseende å lärarenas aflöning icke allenast är relativt billigare än det föregående årets, utan äfven är så beskaffadt, att 10 nya lärare (i stället för 5) utan ytterligare förhöjning i kostnaderna än den ofvan anförda kunna anskaffas, på samma gång som lärarelönerna blifvit bättre reglerade och i viss mån förhöjda, hvarigenom en lärare i 1:a lönegraden erhåller 1500 rdr S a 1200 Je 9005 en lärarinna i 1:a 900 2a ? 700 ? sÅA 7?