Ministerförändring It sade Paco Guzman, som emellertid helsat på markisinnan. tHvad bryr jag mig derom!suckade den st ckars seiioran. tUndvika Scylla och stöta på Karaiberna! sade doiia Eulrasia. tHvad har ministeren gjort er efter ni räknar den till karaiberna? frågade Paco. Hvad den gjort mig, ingenting kanske? På domedagen skall det blifva uppenbart! Tjulvar, röfvare äro de! Och ni försvarar dem ? Ja, jag försvarar dem, ty det är alltid bevis på ytterligt dålig ton att klandra styrelsen. Ingen, som vet att lefva, gör det. Men, egefiora, hvarföre väpnar ni mot de stackars ministrarne era förfärliga batterier, om hvilka Napoleon talar i sina memoirer? Hvad hafva de gjort er emot?? De betala ej hennes pension, det är ju klart! sade markisinnan otåligt. cAh, pensionen!4 utropade Paco Guzman. Men i hela veriden finnes också ej ett land så rikt på enkor som BSpanien! De äro der oräkneliga. odödliga; de fördubblas, de mäångdubblas. Det finnesintet skäl hvarför man skulle betala pension ät enkorna, och jag blir förtviflad när jag be: tänker att de dryca afgifter vi betala till vägernes underhåll, i stället användas till pensioner åt enkor, de mest onyttiga varelger i verlden, som lefva af vårt blod liksom ofantliga blodiglar. Vi behöfde just en klok och hushål!lraktig Herodes, som an ställde en razzia bland dessa oskyldiga enkor. Doftia Eufrasias harm och förvåning vid dessa ord var sådan att hon för första gången i sitt lif utbytte sin krigiska min mot utseendet af ett offerlam och utropade med hänförelse: