Aftonbladet – 5 augusti 1863, sida 3

tets utlåtande n:r 43, tillstyrkande, i anledning af väckt motion angående sättet för stämnings delgifvande åt byalag, att rikets ständer måtte för sin del besluta en författning af följande 1ydelse: Hvad i kgl. resolutionen den 29 Maj 1752 är stadgadt, rörande sättet för stämnings delgifvande åt hel meninghet, gälle äfven då byalag, skifteslag eller annan dylik samfällighet, som skall stämmas, utgöres af tio jordegare eller flera; dock bör i detta fall stämningen derjerte I särskildt i laga ordving kungöras byfogde eller ålderman eller, der sådan ej finnes, dem af jordegarne, som i sina hemvist anträffas,4 samt riddarhusutskottets utlåtande n:r 9, angående reglering af riddarhusets tomt m. m. Ståndet åtskildes kl. , 2 e. m. Presteständet. Med anledning af ståndsledamoten professor Carlsons utnämnande till statsråd beslöt ståndet att skrifvelse skulle aflåtas till corsistorium academicum i Upsala, med förständigande att foga anstalt om ny representants utseende i hans ställe. Sammansatta statslagoch ekonomiutskottets betänkande n:o 34, tillstyrkande i anledning af dels K. Maj:ts propositioa med förslag till nyjagtstadga, dels ock enskilda motioner i frågor rörande jagt, företogs och upptogs först till behandling det betänkandet medföljande förslaget till ny jagtstadga. Nämnda förslag underkastades en längre pröfning och åtskilliga SS deri blefvo föremål för öfverlöggning. 4 8 antogs, med den lydelse K. Maj:t föreslagit, med 18 röster mot 12; efter en lång diskussion, under hvilken 2:ne förslag till dess omredigering framställdes af doktor Gumeelius, som önskade att all jagt å kronan tillfallen öfverloppsmark skulle förbjudas och ett af professor Agardh, som framställde att jagten med afseende å tillåtelsen för dess idkande skulle förklaras tills vidare fri. Med doktor Gumeelius förenade sig doktor Nordlander och kyrkoherden Lithner. Bifall till utskottets förslag yrkade prosten Ljunggren, domprosten Björling och kyrkoherden Landgren. 7 8 bifölls i enlighet med K. Maj:ts förslag på yrkande af doktor Gumeelius. 10 S, om hvilka rofdjur böra såsom skadliga anses, afslogs och antogs i stället det i hr A. E. hos reservation främställda förslag till S:s lydelse. S 11 återremitterades på kyrkoherden Lithners förslag till ändring i syfte, att den förbjudna jagttiden för bäfver måtte utsträckas från den 1 November till och med den 10 Juli. å samma talares yrkande återremitterades äfven 15 s, på det att bland olofliga jagtsätt, som der uppräknas, äfven måtte intagas förbud mot det isynnerhet i Norrland använda bruket, att begagna eld för att drilva bäfvern ur sitt tillhåll. 16, 17 och 18 SS återremitterades på yrkande af professor Agardh, riksarkivarien Nordström, kyrkoherden Wennerström och prosten Melen. 19 8:s sista moment, angående hvad man har att iakttaga, ifall man vill erhålla belöning för fällda rofdiur, återremitterades på yrkande al prostarne Ljunggren, Sonden, doktor Landgren, m . fl. På kyrkoherden Lithners hemställan, att i 21 s borde intagas att samma böter, som äro åsatte för elgs fällande under oloflig tid, äfven måtte gälla för bäfver, åtevremitterades till ändring härutinnan. Sista momentet i stadzans slnttillägg återremitterades på yrkande af riksarkivarien Nordström. De öfriga SS biföllos utan anmärkningsvärda diskussioner. Hvad utskottet å sidan 15 i sitt betänkande hemställer blef i punkten 2:0o bifallet, men i punkterne 1:0 och 3:o återremit teradt på yrkande af riksarkivarien Nordström. Ekonomiutskottets memorial n:o 124 bifölls på yrkande af prosten Palmlund. Borgaroständet. Statsutskottets betänkande n:r 140 med voteringsproposition bifölls. Derefter företogs till behandling sammansatta stats-, lagoch ekonomiutskottets betänkande n:r 34, innehållande förslag till en ny jagtstadga. Förslaget föredrogs paragrafvis. — 2 S bifölls efter votering med 26 ja mot 18 nej. Hrr Carlen, Börjeson, Ridderstad och Ekelund hade yrkat återremiss, atl k. befallningshafvande ej ensamt för sina egna personer utan äfven för dem som dem åtfölja böra ha jagträtt å kronans mark. Bifall påyrkades af hrr Henschen, Witt, Staaff och Ljungberg. rr Staaff, Ljungberg och Brun ansågo att ur s 4 orden och kronan etter afvittring tillfallen Sfverloppsmark borde utgå. Hrr Lemchen, Carlen, Björck, Fahlhem och Witt yrkade bifall. s bifölls. Vid 8 7 yrkade hr Ekelund på frih. Wredes reservation, som åsyftar att räff må uteslutas från antalet af de rofdjur, som man på annans egor må ega rätt att förfölja. Hrr Falhem och Ekholm yrkade bifall. bifölls. 8 11, angående tiden för jagträtten, blef föremål för olika meningar. I stället för den 15 I Mars insattes öfverallt på hr Carlens förslag den 16 Mars. Mom. 1, angående jagttiden för elg, bifölls efter votering med 20 ja mot 16 nej. Er Falhem yrkade skydd för lg från den 10 Oktober, för rapphöns till den 10 Augusti samt att and skulle få skjutas den 1 Juli. Hr Ekholm instämde med hr Fahlhem i afseende på sandt. Hr Bäcklin yrkade att tjädert må fritt få skjutas, för öfrigt bifall å S. Hr Lemchen medgaf att ejder må uteslutas; för öfrigt bifall. Hr Bovin yrkade återremiss å8. Hrr Renström och Berggren yrkade bifall. 4:de mom. bifölls med den förändring, att tejder uteslöts. Beslutet fattades med 18 röster mot 11. Vid S12 yrkade hr Brun återremiss för att få inryckt förbud för äggplundring hos småfog: larne. Återremiss påyrkades likaledes af hrr Henschen och Fahlhem. 58 bifölls. 15 S återremitterades efter votering med 25 nej mot 16 ja. — Hrr Berggren, Staaf och Fahlhem yrkade återremiss. Fäste isynnerhet uppmärksamheten på lämpligheten af att genom ett lagstadgadt förbud förekomma de grymheter, som nu begås, exempelvis bäfverjagt. Hr Ekholm yttrade sig emot de i 8 omnämnda finare giller eller snaror4. Hr Lemchen yrkade bifall 8 18 återremitterades likaledes genom votering som utföll med 33 nej, som voro för återremiss, mot 8 ja för bifall. — Hrr Björck Fahlhem, Ekelund, Carlen och Gahn opponerade sig mot det här förekommande förbudet att egna hundar i sin egen mark lössläppa under den förbudna tiden. Man föreslog i stället dels utbytande af ordet hund mot ordet jagthund; dels insättande af orden Så annans mark. Hr Witt motsate sig stadgandet om att katt skulle vara fridlös hvarhelst den ute i marken anträffades, instämde föröfrigt med de förutnämnde talarne och ansåg att hela 8 saklöst kunde utgå. Likaledes återremitterades 19:de S angående skottpenningarne. Hr Fahlhem ville hafva högre skottpenningar å räf och Shönshök. Flera in stämde. Hrr Schenström, Björck, Witt, Henschen m. fl. ansågo sista mom., angående kontrollen i och för utbetalning af dessa skottpenningar, otillräcklig. Hr Björek, med hvilken hr BerI ger instämde, ansåg skottpenningarne böra vara en kommunens ensak, hvarmed staten ej borde befatta sig. Ir Bovin yrkade bifall till S. S återremitterades. Ståndet afbröt här föredragningen och åtskildes kl. 3 e. m. a sa