Aftonbladet – 5 augusti 1863, sida 2

— Dagligt Allehanda har i går egnat ett längre genmäle åt våra betraktelser för några dagar sedan rörande valen till förstärkt statsutskott. Vi anse det alldeles gagnolöst att tvista med vr värde kollega buruvida valresultatet i borgareståndet är att betrakta såsom betecknande för de politiska begreppens stigande klarhet och bestämdhet inom nämnde stånd. Allmänheten känner tillräckligt de egentligen verkande krafterna för att bon skulle missledas af dylika fraser. Vi vilja deremot ett ögonblick uppehålla 0ss vid det i förbigående framkastade påståerdet, att utskottets förslag rörande expropriationerna skulle innefatta opraktiska svårigheter. Det må verkligen anses tala ganska mycket till fördel för detta förslag, att in genting annat kan nvändas mot detsamma, än detta löst framkastade påstående, att detsamma skall vara opraktiskt. Det torde således få anses medgifvet, att billighet och rättvisa tala för att de orter, som komma i åtnjutande a! de fördelar jernvägarne erbjuda, åtminstone så mycket bidraga till kostnaderna för dem, att de fritt upplåta den mark, öfver hvilken vägarne skola gå. Likaså får det väl antagas såsom gifvet, att det för staten är en icke ringa fördel om den befrias från den dryga kostnad exprojriationerna medföra, och att det ur moralisk synpunkt är en vinst att det en gång blir slut på dessa skamliga prejerier, som eu del jordegare tillåta sig då det är staten som skall expropriera mark. Ty det bör väl märkas, alt dylikt nästan aldrig, eller åtminstone högst undantagsvis, förekommer då vederbörande jordegare sjelfva få i näågon mån vidkännas kostnaderna och det öfriga skall bestridas at deras grannar och närboende bekanta. Man har i allmänhet då försyn för att uppträda med den skam löshet, som erfarenheten visat stt ganska många icke tvekat att låta komma sig till last då det varit staten som skolat betala. Anmärkniogsvärdt är också att bordeståndet, seom man väl måste medgiiva är djupt intre seradt af frågan, röstat för öfverflyttningen på kommunerna af expropriationsskyldigheten., Man tror sig också med temlig visshet veta, att de allraflesta af ståndets medlemmar i det förstärkta utskottet komma att understödja denna bondeståndets åsigt. Från hvem kommer då egentligen motståndet? Påtagligen från en del stora possessionater, som icke åtnöjas med de ofantliga fördelarjernvägsanläggningärne bereda dem genom lättad afsättning för deres produkter och i följd deraf stegradt ärde på deras egendomar, utan dertill vilja örtjena på upplåtelsen af den mark, eom pehöfves för att staten skall blifva i stånd att b reda dem dessa fördelar. Tager ma i betraktande huru ringa, bura entaf icke nämnvärd den uppoffring är, med wvilken kommunerna skulle sålunda gälda