Aftonbladet – 4 augusti 1863, sida 3

och med än jord på deaflägsnare delarne af malmarne inom Stockholm; Still ock med sjelfva de nakna stenbackarneX på hans egor anser han hafva så högt värde utt dessa nästan kunna och böra uppskattas per qvadataln. Beträffande medelafkastningen för hvarje år å havs åkerjord, då den besås med säd, så har han lyckats (på papperet) uppbringa den till ett värde af 109 rdr pr tunnland. Kapitaliseras detta belopp, hvarvid räntefoten enligt hans förmenande icke torde böra beräknas till högre än högst 4U, 44, så uppkommer ett kapitalvärde af något öfver 2400 rdr rmt, som jemte 50 4 förhöjning skulle uppgå till 3600 rdr tunnlandet, hvarmed hr Wistrand också förklarade sig temligen belåten. För grundare stenbunden jord4 beräknade han afkastningen till 90 rdr tunnlandet, och i lösen derför fordrades alltså 3000 rdr pr tunnland. För bergbackar fordrade han rmt 3,21 öre per qvadrataln eller 450 rdr tunnlandet, hvilket ticke bör anses högt, enär ett långt högre belopp än det förstoämnda envist erbjuditsX honom i hyra till och med för blott några qvadratalnars rymd, på dylika bergbackar, af personer som önskat begagna dem till uppsättande af salustånd.? Vidare fordrar hr Wistrand för en efter hans beskrifning mycket inkomstbringande kögeibana vid Grönbrink, hvilken redan hade blifvit borttagen, i ersättning 735 rdr. Till flyttningseller byggnadsbidrag för boningshuset vid Grönbrink fordrar han 3500 rdr och i samma ändamål för Sen gammal loge ock uthusbyggnad vid Helenedal 1000 rdr4. För den utmärkta och berömda källan vid Fredriksberg som lärer utsinatt och som uppgafs vara af ett högst betydligt värde? fordrades i ersättning, beräknad efter en kapitaliserad ränta å ett belopp motsvarande endast omkring 3 öre om dagen 250 rår. På samma gång hr Wistrand yrkat att jernvägsstyrelsen skulle åläggas upptaga åtskiiliga diken och grafvar på hans egor, fordrar han ersättning för det stora, såsom honom synes, otjenliga afloppsdiket som jeravägsstyrelsen redan 1858 låtit upptega på sydvestliga delen af bergsgärdet.4 Vidare uppräknas i 12 serskilda punkter ekador af alla upptänkliga slag, hvilka genom det olyckliga jernvägsföretaget förmenades hafva hemsökt hr Wistrand, och för hvilka alla naturligtvis fordrades ersättning till större och mindre belopp, deribland 40 rdr rmt Xför ett stort erraliskt stenblock af särdeles vacker beskaffenhet, hvilket jernvägsstyrelsen uten att ens derom tillfråga honom låt sönderkila och tillegna sig? ). Slutligen fordrade hr Wistrand äfven ersättning med 270 rdr, derför att tvenne landtbeskällare från Strömsholm icke kunnat inrymmas i en vid Årstaberg belägen stallbyggnad, rörande hvilket anspråk, enär det icke af nämnden kunde upptagas till pröfning, hr Wistrand sedermera till nuvarande chefen för statens jernvägsbyggnader inkommit med en mycket vidlyftig skrift och i mycket bevekliga ordalag suplicerat om bifall till sin modesta begäran. Med sådana fakta för ögonen och af personer, som dock göra anspråk på anseende i samhället, kan det icke förefalla underligt, om äfven andra personer som ega mark, hvilken i och för jernvägsanläggningar kommer att tagas i anspråk, icke skola tveka att söka tillskansa sig så höga ersättningsbelopp som möjligt. Det ligger i sakens vatur att chefen för statens jernvägar eller dess ombud äfven framgent, lika såsom hittills har skett, skall bemöda sig att begränsa ereättningsanspråken till hvad som är rättvist och billigt; men lika klart är det att sådana bemödanden äro med stora obehag förknippade, och dessa obehag skola ingalunda hvarken minskas eller upphöra, derest staten äfven framgent skall bestrida lösen för den vid blifvande jernvägars behof exproprierade marken. Deremot skulle ställs ningen blifva helt annorlunda, om det låg i hvar och en jordegares inom en kommun eget intresse, att ej någon som måste afstå mark till en jernvägsbyggnad, derföre söker bereda gig större fördelar än skäligt vore. s) Detta stenblock var, prosaiskt uttryckt, en vanlig större rullsten ar samma slag, hvarpå öfverallt riklig tillgång finnes och som andra driftiga jordbrukare på egen bekostnad spränga och från åkern afföra.