Aftonbladet – 25 juli 1863, sida 2

— Tidningen Åbo Underrättelser innehåller följande reflexiozer i anledning af de svenska ständernas förhandlingar rörande den nya strafflagen: ?Vi halva redan omtalat att bönderna utmönstrade dödsstraffet, som dock de andra stånden bibehöllo såsom ett alternativ bredvid lifstidsstraffarbetet. Endast presteståndet bemödade sig om att få dödsstraffet bibehället såsom absolut straff, hvilket dock lyckligtvis icke hade annan betydelse än såsom ett vittnesbörd om detta stånds ställning till tidsandan. Det säges ock att, då man fannit bondeståndets beslut, man icke otvetydigt låtit förnimma att adel och borgare bibehållit dödsstraffet blott derföre att man trodde dess nödvändighet ännu vara djupt rotad i folkmedvetandet. Den svenska odalmannen hade dock tagit ett steg längre på civilisationens väg än mon, oaktadt så många ojäfaktiga bevis, velat tro honom Om? — — — Heder öfver honom, heder!? Detta blads ringa utrymme tillåter icke att här inregistrera alla de lysande reformer, som i afseende å strafflagen äro en fait accompli i Sverge. De G1 pelare — hvarpå missgerningsbalken i 1734 års lag ännu för 52 år sedan, då det förberedande reformarbetet (1811) började, hvilade — hafva efter hand gifvit vika, och nu framstår en ny harmonisk kodifiering af under tideraas lopp tillkomna spridda lagstadganden, hvars fulländning är en ovansklig ära för 1863 års svenska riksdag och den nuvarande regeriogen. — Vi hafva sagt fulländning ; kan väl ett sådant verk någonsin fulländas, så länge ett samhälle skrider framåt? Vi hasta att svara — nej! Mem denna nya codex är en ädelsten i grundvalen till den nya samhällsbyggnad, hvarpå man rastlöst arbetar i vårt fordna moderland och som i sinom tid också skall inverka på vårt, Hvad, om ej otidsenliga strefllagar, har i alla tider förnedrat menskligheten? ?