Aftonbladet – 18 juli 1863, sida 3

Rebellerna hade den 27 Juni besatt Car lisle och dagen derpå framryckt ända til tre miles nära de framför Harrisburg upp. kastade, starkt besatta förskausningarne. Aiven från Maconrelsburg hade rebellernz satt sig i rörelse mot Harrisburg. General Earlys division hade afskurit telegrafträ. darne, förstört många broar och afbruti ternbansförbindelsen mellan Harrisburg och Baltimore. De fiones för närvarande blot cn jernbansförbindelse mellen Washington och de norra staterna. Rebellerva hade äl ven satt sig i besittning af York, Mecha niesville och Wrightsville. hvaremot unio nisterna, för att hindra fiendens vidare framryckande, förstört den till Columbia förande bron öfver Susquehannah, hvilken kostat en millioa dollars. Rebellgeneralen Ewell hade utfärdat en sträng order, som förbjuder all plundring Reqvisitionerua för hären skola, enligt de blaud civiliserade folk öfliga bruk, anord nas af den kommenderande generalen sjeli. En afdelning af Lees kavalleri hade gjort ett ströftåg till trakten af Washington, så att blott ett afstånd af två svenska mil skilde densamma från hufvudstaden, och en annan afdelning hade den 28 Juni angripit Anandale och förstört de der samlade förråderna. En 900 man st rk afdelning at unionshärens kavalleri hade den 27 råkat uti ett bakhåll vid Fairfax och blivit illa tilltygad. Uuionsgeneralen Rosenkranz kår hade den 24 iramryckt ur sin ställning i Ten nessee, med undantag af en division, sow qvarlemnats. Rebelleroa drogo sig faktande tilibaka och Rosenkranz bade besatt. Man chester oeh Shelbyville. Rebellerna hade retirerat ända till Tullshoma, och man trodde att Bragg äfven skulle prisgifva denna ort och draga sig tillbaka ul Chattanooga. nionsgeneralen Dix har med en stark tru pafdelning besatt Whitehouse och derifrån afsändt en afdelniog kavalleri, hvilken förstörde den ölver Southanna förande bron för centralbanan. från Virginien, till fångatog den i ett privathus sängliggande seneral Fitzhugh Lee samt ströfvade ända fram till Riebmond. Unionsgeneralen Gregg skall med en kavallerikär bafva jagat rebebellrytteriet under Stuarts befäl från Westminster i Maryland, 18 miles, ända till Haunover i Pennsylvanien. Sedan skall unionsgeneralen Kilpatrick äfven fördrifvit Stuart från Hannover samti förföljt fienden, som retirerade dels till Gettysburg, dels till York. Från Neworlesns berättas att rebellerna åter besatt Thibeoudeau och Atta Rapas samt framryckt ända till Lafourche Crossing, hvarifrån de dock blitvit tillbaka drifna. De hade äfven bemäktigat sig Opejousas-jernbanan och afskurit unionisternas jörbiodelser vid Brascheer. Uti Kenetucky och Ohio herrskade stor farhåga för rebellgenerslerna Pegram och Marshall, hvilka lära framtränga med 15.000 man genom Cumberland Gap. Uti Cincin nati hade man vidtagit försvarsanstalter. Från Newyork berättas den 1 Juli, att rebellerna skulle hafva uppgifvit sin ställsing vid floden Susquehannulh, och att geveral Lee sammandragit sin armå långs C-mberlandValley jernbanan, mellan Shipyenhurg och Chambersburg. Åtskilliga kavalerikårer, som ströfvat ända fram till grannkapet af Washington; hade åter förenat sig ned Lee. Hvar Meade stod visste man ej, men väl att han raskt ryckte tramåt, för att befria Baltimore — Ohio-banan, från rebe!leropas ka alleri och återställa telegrafförbindelsen ned Frederick. Till den 27 Juni hade 37.000 man rebell rupper med 104 kanoner tågat genom Chamersburg och nämnde dag hade Lee och hans .eneralstab, åtföl.d af generalerna Hill och .ongstreet, begifvit sig från Chambersburg å vägen till Baltimore, i riktningen at nordentralbanan. Omkring Filadelfia hade man börjat an igga förskansoingar. och stadens köpmän ade fört en stor del af deras förråder till Newyork. Rebellerna bafva uppbränt Cashtown i ennsylvanien. Från Mexiko skrifves den 6 Juni, att hut udstadens at 20000 man bestående garison den 30 Maj utrymt staden och afå at till Cuernaveca. Det klerikala pariiets ufvu dmän sände derpå en deputatioo till eneral Forey, med anbud, att hylla kejsar Napoleon. Folket blef ytterst förbittradt öf er detta af presipartiet vidtagna steg, och ivisionen Bazaine inryckte dea 5 Juni i aden, för att skydda de klerikala mot miss ondlingar. Uti Mexiko utgåfvos redan tre ya tidningar, som egbade sig ät att förvara den franska policiken. JAPAN, Engelska sändebudet hade i medlet af aj medgifvit förlängning i den tid, hvarom Japans regent skulle lemna upprättelse r mordet å engelska undersåter. Det vill mas som skulle regenten gerna vilja till edsställa Englands anspråk, men högadeln otarbetar honom. RIKSDAGEN.