Aftonbladet – 17 juli 1863, sida 2

oo SR ME MP MA pondent till Upsala-Pusten den 6 dennes: Årsväxten häromkring är ganska försvarlig Visserligen har någon skada skett genom frost-ätterna i början af Juni och den derpå inträfande ihärdiga torkan; men sedan nu regn fallit. notser man, såvidt väderleken hädanefter blir synsam, en försvarlig skörd af spanmål och af otväxter en god. Modernäringen i dessa trakter eller jernhanderingen har såväl detta som några föregående ir med utmärkt framgång bedritvits, ett törhålande. hvaröfver såväl Forssmarks som Lötsta ;ruksegare hafva allt skäl att glädja sig. Vid Ifva Löfsta bruk har smidet under de närmast regående åren ej velat lemna så goda resultat son) man af de derför gjorda ansträngningarna haft skal att vänta, under det äter vid de unterlydande smärre bruken tillverkningen varit nycket god; men under sista året har äfven vid sjelfva Löfsta smidet med mycken framgång beInfvits. En jernmalmsgrufva inom Forssmarks socken, hvilken förlidet ar började bearbetas, har redan lemnat så god afkastning. att egaren af Forssmarks bruk, som redan förut egde hälften af zrufvan nu funnit sig föranlåten att inköpa len andra hälften för en summa af omkring 5009 rdr. Denna grufva. som är belägen ett kort-stycke väg från Forssmarks kyrka, har redan förut varit bearbetad; men blifvitigenlagd, emedan den ansågs föga vinstgifvande. Af dess första upptäckande af en skomakare på stället har den namnet Skomalkareyrufvan, och vid nu skedda närmare undersökningar tror man si hafva funnit att den innehålier rik tillgång p förträfflig maim. Länsstyrelsernas första årsväxtberättelse. Från Norrbottens län (dat. den 8 Juli): Vid afgifvande af försa årsväxtberättelsen för innevarande år har K. M:ts befallningshafvande att omförmäla, at sisthdne höst var gynsam för höstsädet, som här å orten består af råg, att säden under kall väderlek på våren blef i jorden nedkastad i ovanlig tid samt att alla gr dor derefter fortgått i sin utveckling under temligen jemn värme och välgörande regn, som fallit nästan öfver allt i länet. Så väl korn, hvilket fortfar att utgöra ortens hufvudsäde, som råg samt hafre och hvete, hvaraf de tvenne sednare sädesslugen mindre odlas, visa sig derför särdeles lofvande, när man undantager korn på åtskilliga nyland, hvilka, der regnet varit mindre ymnigt eller af bristande dikning, tagit någon skada. Rotfrukterna äro ock tili följd af den amma väderleken väl försigkomna. Gräsäxien är långt framskriden och man emotser öfverallt en mycket ymnig höskörd. Från Jemtlands län (dat. den 11 Jwiy: Efter den kalla och regniga väderlek, som nästlidne sommar inom lanet var rådande, inträdde mot hösten gynsammare förhållanden. Höstutsädet kunde derför verkställas i en v beredd jord och vann godt rotfäste innan strängare köld först mot slutet al November inträdde. Vid denna tid och i början af December föll snö, som, oaktadt en under de egentliga vintermånaderna ovanligt mild temperatur, genom flera nya snöfall tid efter annan förökades, och qvarlåg mot slutet af April. De under någon tid lofvande utsigterna till tidigt vårbruk tillintetgjordes genom en synnerligt kall och blåsig väderlek under större delen af Maj, men med Juni månad inträdde full sommarvärme, då ock vårbruket snart afslutades. I allmänhet har Juni månad gifvit ringa nederbörd. synnerligen i trakten kring Storsjön, Mot slutet af månaden föll dock på flera trakter ymnigare regn, Öfver hufvud kan emellertid sägas, att jorden lidit och lider a: torka. U:sigterna af en blitvande skörd äro under dessa förhållanden väsendrtligt olika inom ohka trakter. I allmänhet anses dock hoppet på god skörd ännu icke vara ute. Höstrågen är axgängen och, ehuru kort istrået samt fläckvis tunn, öfver hufvud ganska lofvande Kornet, som utgör länets hufvudsäde. är visser ligen ojemnt, men har likväl af torkan ej tagit sådan skada, att det, om gynsammare väderlek inträder, ju kan gifva god skörd. Hafre och Blandsäd, lika med kornet, ehuru ännu mindre törsigkomna ; så ock ärter samt lin och kampa. Potatesåkrarne visa ett lofvande utseende. Å artificrel äng samt högländtare ställen ha: gräsväxtn synbart lidit at torkan; men är för öf rigt lofvande Dessa omdömen gälla hufvudsakligen provin sen Jemtland Inom Herjeådalen visar sig grö dan fördelaktigare.