Aftonbladet – 14 juli 1863, sida 2

tung sorg öfver detta furstliga dödsfall, icke jens rätt många svarta flor, men händelsen har dock en viss historisk betydelse. Efter H. K. H. prins Ferdinands frånfälle är H. M. kung Fredrik VIL verkligen och oäterkaltengen den sista Oldenborg (med hr redak ör Biltes förlof: just Oldendare a och prins Christian af familjen Gläcksborg-Beck (jag öjerfses fortfarande mena att namnet är exakt) står den danska tronen närmast, må hända redan med ena benet på trontrappans första steg, Denna eventualitet, att en vac ker dag se prins Christian som monark öfver den danska helstaten, tryggad i denna sin hesitning ej allenast genom Londonprotokollet, utan ätven genom sitt värdefulla slägtskap (genom sina båda äldsta döttrar) å ena siden med den engelska dynastien, å den andra med den ryska, denna eventualitet kan numera icke annat än träda fram med skarpare konturer än någonsin förut. och närma sig kretsen sf det slags till för väntande fakta, som man nästan kan taga å med händerna. Öjvermorgonen hart plöteligen blifvit förändrad till morgon. Jag vili icke med detsamma påstå, at den större ollmänhetens stälning till tronföljaren i de sednuste dagarne har biifvit förändrad; H. K. H. ees ofta ensam till häst ute på den vackra strandvägen och han passerar der förbi hundratals vagnar på väg till eller från Dyrehaven, utan sit mer än högst undantagsvis någon menniska känner igen honom eller blottar sitt hufvud för hans person. men i de aldrig så lite. högre kretsarne är det klart, att ;rinsen pumera blifver betraktad som någonting ej blott feventuelt, utav gen förestående, och detta gör dock en skilnad. Man har hittills varit föga 2 med den tanken, at! denne man i va verket är chefen för en dynasti, som i Tidens Löb vil veere regerende i Danmark og give detta Land Konger, det är nu hög tid ott man gör sig förtrolig dermed; de nuvarande danska regeriugsmännen hafva vc allting rätt noga betraktadt, gifvit siu rolk ea ganska god k i sådant afseende just genom den tam sa noten, hvilker på sätt och vis är att anse som ett siående bevis på den Hallska ministåörens mystisk: protetiska blick och märkvärdiga aningar. Prins Ferdinands begralning i Roeskild: har försiggått med vanlig högtidlighet, och derom, är intet att säga. Väl var den af fidue, ou högstsalige, ingen synnerligt fram år, 3, blef öjfv re och i sitt fjortoad generalmajor, visserligen har han ofta under sin långa lifstid verit utsatt för många chikaner, till och med rätt obebughga äfven landen, hvilka för Öirigt äro el alltför ömx enskild natur för alt bär kunna vidare vidröras, men med allt detta var han dock på sitt vis afhållen af allmänheten, — mar både kände, igerkände och helsade honom på atan — och en fölkskald bar, Om oOcks: icke synnerligt pociiskt, dock med en viss apropos i en liten dagen efier hans död ut gilven visa? (trycki i år) utralat en tem ligen allmänt delad sympati för fursten, dö han yttrar: Da Cholera i Hovedstaden herged, Da raaded man til flugt det höie Par, Dog mod slig Tanke de sig begge verged, De vilde ve:e der hvor Folket var. På den 8. k. 7ön? i Tivoli är ett kafe, der treune unga dumer jemte en herre sitta på en läktare och sjunga diverse mer oe! mniodre lustbara sånger. Man bemärker, at de alla tre hatva anlagt särskild sorg efter prins Ferdinand, hvita klädningar med ei svart florsschärp öfver skuldran och bröstet. Publiken hur senterat deuna okonstlade ytt ring af en qviulig sångarkänsta, och katee! är I dessa dv.ar fullkomligt belägradt et menniskor, som täfla om alt applådera di trenve sörjande skönheter Det är icks en sorg i rosenrödt, det är, omvändt, ro sen i soreflar, vädevillen i svart men det tar sig bäde pikant och rörande ut och hela bar nästan betydelsen af ev allegor Prins Ferdinands enkefurstinona säges vilja draga eig tilloaka till ett aflandets flera acbga frökenkloster, för utt der som Ppriorinna sluta sina dagar, Man har sig änna e riktigt beksnt tid punkten för H. M:t kong Georg I:s afres: ull Grekland. Han har ännu icke öfversiå: sin konfirmationsexamen för stiftsprosten Paulli, han lär dessutom skola åtannsion sätta sig in i rudimenteraa al nygrekiski srammuatikan förrän han begifver sig åstar tll sitt i sannivg något oroligt väntande folk. Grefve S.onneck har, etter många och lång: ventileringar fram och ullbaka, förmått siv att Ilja med den unga monarken som eu slug mentor; hans mångäriga hängifvenhet for den gläcksbargska dynastien har gjort ho nom ärligt förtjent at detta förtroende. De heter likaledes, att f. d. polismästaren Bre strup skall afgå till Grekland som ackredi terad dansk minister vid dt nya hoivet Roeaktionspartiet i Danmark mister i grefve Spoaneck sin bästa man, frimurarelogen i Kronprindsengarde skall i hr Breesuups t 20 2 3 73 person sakna en af sina kraftigaste oct upplystaste andar, dock, detta är ullt e verlåslig sak och Danmark skall icke al denna orsak gå förloradt, H. M. kung Fredrik VIL reser med bestämdhet ölver till He!sineborg i de davar då landibruksmötet derstädes pågår. Den egentliga entrevuen mellan kung Fredrik och H. M. kung Carl XV ekall dock ega rum på Wrams Gunnarstorp, dit kungen af Grekland ochså lär vara inviterad. tillika med diverse andra furstar och höge herrar. IOK. H. prins Oscar är väntad bit den 17 och säges ämna uppehilla sig här de trenne dagarne före mötet i Helgsinoharr Han ccaticsor af hagR dan avenaka