Aftonbladet – 13 juli 1863, sida 3

samlingar. Dagens sektionsmöten. : I statistiska sektionen fortsattes öfverläggningen om metoden för insamlande af uppgifter till jordbruksstatistiken, hvarefter hölls töredrag af hr Stallinecht om petroleum. Till delegerad för öfverläggningarne om systemet för mått och vigt valdes sektionens ordförande medicinalrådet Berg. I sektionen för botanik förekom följande: prof. Andersson dels förevisade en af konsul Smitt ombesörjd stor plansch, med tillhörande text öfver de förvämsta i Skandivavien förekommande ätbara och giftiga svampar, upptagande 41 särskilda arter med deras former i naturlig storlek, kopierade efter det af prof. Fries utgifna större verket, dels om vämnde det af mag. J. A. Afzelius ombesörjda arbetet: Reliquie Afzeliane, sistentes Icones Fungorum. Doktor Varenius uppläste ett föredrag om Svältorna och Westgötaslätten, i afsigt att visa deras stigande bördighet. Prof. Andersson talade ötver svårigheterna att i vissa större växtslägten med säkerhet uppfatta de verkliga arterna, dervid förevisande vissa grupper af slägtet Salix, för art ådagalägga tormernas inbördes sammanhang I diskussionen härötver deltogo prof. Agardh. docenten Lindbad och lektor Lingeberg hvaraf den förre utförligt yttrade sig emot åtskilliga naturforskares benägenhet att alltför mycket sammandraga arterna. Prof. Oersted framställde, under förklaring ef åtskilbga afbildnivgar, sina åsigter om förgreniog genom växtspetsens delning. Häremot yttrade sig prof. Agardh, hvilket gat anledning till diskussion mellan honom och prof. Oersted. Prof. Andersson förevisade åtskilliga från landibruksakademiens experimensaliält inlemnade missbildningar af trädväxter, och lektor Nindberg några blad med växter från Linnås herburium. I sektionen för matematik och fysik höllos föredrag af prof. Holten: nägra planetariska meddelandev; adjunkten Zeipel: om polarer ull kurvor åt ytor af ett gradtal, hvilket som helst; kandidaten Zeuthen: om en geo-metrisk transformation; ingeniören Colding: om lagarne för flytende kroppars rörelse i begränsade ledningar och i fria strömmar. I medicins! a sektionen föredrog prof. Malm sten: några bidrag till kännedomen om Karlsbadervattnets kurativa verkan; prot. Mester ton: om :ranoplastik, och prof. Burtzen: om operation för vesico-vaginalfistel. I den kemiska sektionen upptog progr. föredr .g af prof. Walmstedt: om en sgötvat tensbildning inom den svarta leran i mellersta Sverge; af professor Blomstrand: om några oxidationsförsök med Brom; af professor Thomsen: om Titreriog af Alun og Lerjordsalste: . 1 den zoologiska sektionen upptog progr af professor Heinhardt: föredrag om ett för den nordiska faunan nytt hvaldjur, Pseudorea crassidens; af doktor Bergh: några malakologiska notiser; af akad.-dogent IH, Widegren: om några svenska former af siklöjor: af lektor S. Ilardin: anmärkningar om Vipera berus och prester; af professor: Steenstrup anmärkningar om några monstrositeter hos fiskar. I sektionen för farmaci har apotekaren Benzow lemnat ätskilliga farmöäkognostiska meddelanden samt apotekaren Nybleus fö reslagit införandet af lika sammansättuing af konstgjorda mineralvatten ej blott i Berge, utan äfven i öfriga skandinaviska rikena, ett förslag som dock icke ledde till något resuliat. Apotekaren Cavalli inbjöd de ledamöter af sektionen, som på hemresan passera Göteborg, att der taza kännedom om hans laboratorium och samlingar, Ethnografiska sekbonen sammanträdde i dag i Carolinska institutets auditorium. Riksantiqvarien Hildebrand redogjorde för he skaffenheten at de jättegrafvar som blifvit undersökta i Luttra socken i Westergötland och professor Diäben höll ett föredrag om de deri funna cranier och ben. Dessa föredrag framkallade åtskilliga upplysningar och diskussioner af professorerna Worsaae, Nilsson och Sundevall samt iptendenten Malm. Ordföranden, prof. Worsaae, upplöste derefter sektionen, beklagande att den haft så ringa tid att egna ät sina diskussioner, hoppanvdes att den skulle få sig mera tid beskärd vid nästa naturforekaremöte och önskande att ledamöterpa intill dess måttej fortsätta sina forskvingar, så att dessa slutli: gen måtte leda till ett vissare resultat rörande Nordens forninbyggare. Rörande vår redogörelse för etnografiska sektionens förbandlingar i fredags hafva vi emottagit följande beriktigande: