STOCKHOLM den 12 Juli, Bref från Paris. Den 5 Juli. Om man bedömde vigten af de inom fran. I. ska ministören nyligen timade förändring:r endast efter det inflytande dessa för ögon . bbeket utöfvade på sakernas allmänna gång.) skulle man lätteligen kunnat komma till den I tron, att de voro af föga eller ingen betydenhet. Börsen, eburn alltid så känslig för hvarje omkastoing inom den politiska sferen, förböll sig helt lugnt, och pressen, kanske j i första ögonblicket ej ännu nog orienterad i den nya situationen, visade föga benägenhet att med sina omdömen gå i förväg för hvad mean väntade närmast skola härflyta af den skedda förändringen. Men också satt. ju Fould qvar i minisidren såsom en garanti för deo ekonomiska förvaltningen och Drouyn de Lhuys såsom ett bevis på att den utländska politiken förblef oförändrad. Visseriigen var Walewskis afgäng egnad att något oroa Polens vänner, då man visstel att Wealewski inom kabinettet var Polens efgjorde målsman; men mon står ej i Frank rike på den ståndpunkt, att men vågar af de åsigter, om man vet en minister hysa, sluta till den politik som kommer att fö!jas. Man behötver blott draga sig till minnes, att Walewski, hvars sympatier vid tiden för kriget i Itelien vore erkändt österrikiska, samtidigt med detsamma var Frankrikes utrikesminister. Det är alltjemt kejsaren sjelt, som i dessa bögre frigor styr och ställer, uten att man med någon tillförlitlighet kan eöga till hvilken grad hans omgifning utötvar något inflytande på hans planer. Att Persigny blifvit ersatt af Boudet, kan ej an: net än helsas med allmänt bifall, om ock endast derföre, att Persigny borde till hvad pris som helst aflägsnas från den så vigtiga inrikesportföljen, under hvars omhänderbafvande han på :istone visade sig eå desperat despotisk, att han knappast skyggade tillbaka för något medel att förqvätva all yttrenderätt. Boudet liksom hans tvenne nya kamrater inom mini-tåren, Duruy och Behic, äro för öfrigt personer, hvilkas anteceden tia åtminstone ej äro af beskaffenhet att göra deras upphöjning impopulär, och man tycktes från första ögonblicket vara besluten att afsakta de åtgärder af dem, hvilka kunde betraktas eom deras programmer, men man bildade sig en opinion om betydelsen af deras utnämning. flvad beträffar deu personliga förändringen inom ministåren, så gaf således denna inga synnerliga anledningar att se sakerna från en ny ståndpunkt. Frågan blef derföre hvad betydelse man kunde tillägga afskuffandet af ministrar utan portfölj och isammanhang dermed kabineitets omedelbara representering inför kamraine af verkliga ministrar. Härom hafva temhgen olika meningar blifvit utta lade, hufvudsakligen på grund deraf, att då ministrarne äro oansvarige, man ej ansersig kunna hatva tillfredsställande garanti för att förändringen har någon annan betydenhet än en rent nominel. Man har alltför otta blifvit dragen vid näsen genom sluga finter, att man skuile tro på en eftergift från maktens sida, förrän denna eftergift visat sig allde1es odisputabel. Emellertid tyckes med hvarje dag den öfvertygelsen rotlästa sig, att representationen genom den nya anord i ningen i sjelfva verket vunnit en ökad betydelse och vigt. Ministrarne utan portfölj kunde inför kamrarne endast uppträda på det sätt de anbefalldes och ej uuala sig öfver der förekommande frågor förrän de rådgjort sig med de verkliga administratörerna. På så sätt var sammanhanget mel len den lagstiltande och exekutiva makten ytterst lösligt. Nu deremot kommas tveane kobivettsmiuistrar att inför kamrarne föra regeringens talan öfver planer och förhandlivgar, I hvilka de sjelfva deltagit; något som . väl ej gerna kan ega rum utan alla fiukfer för den könstituiionella utvecklingen. Den närmaste framtiden skall emel!ertid visa till Svilken grad detta blir förhållandet. sedan oppositionen denna gång lyckats j kiren insätta öfver 30 af att i lagstiftande Å l gina kandidater. Kabuetiets representanter skola dock få svårt för St icke ansigte mot ansigte fed dessa skatta Åtminstone åt en moralisk ansvarighet, och hvarje med I undflykter bemantlad reträtt skall endast; tjena till ett bevis på att hela den skeddal: förändringen varit en illusorisk scenförän-: dring. i Beträffande de kejserliga skrifvelser och 1 dekreter, som i närmaste samband med minmistårförändringen under de sednare dagarne Ji blitvit i Monitören pubiicerade, så hafva . dessa med skäl tilldragit sig en vida större: uppmärksamhet än sjelfva personalföränIi dringen inom kabinettet. Kejsarens brefji till statsrådspresidenten Rouher om en re-1 form inom det sä mycket ötverklagade cen1: tralisationssystemet är at dessa det som helsats med det mest odelade bifullet afj: alla partier. Kejsaren uppvisade sjelf, buru i hämmande det är för en tidsenlig admini 1 stration, att från äfven de mest aflägsnal och underordnade punkter inom staten alla I 1 fill och med de jemförelsevis simplaste tråI 1 ar, t. ex. obetydliga kommunalfrågor, j c skola AMmanlöpa till behandling i ett hög-14 sta styrels Centrum och på så sätt genomgåle en ofta otrons M355a instanser och under: kastas en tidsutdructy 80m ej kan vara an4 nat än menligt retaracrande. I det ifråga ! gavarande brefvet upparaSer kejsaren åtlö statsrådet att åstadkomma et lämplig för: :; ändring i detta förhållande, samt genom så decentralisering hänvisa underorax.2de frådi gor till de områden, inom hvilka av följd af sin egen beskaffenhet böra behana18. Meningen är ej att ästedkomma en väsentlig förändring. utan endast en förhi 8 FR a KL AR till 1 e 1