Aftonbladet – 13 juli 1863, sida 3

Skandinaviska naturforskaremötet. I går morgse kl. 9 företogo naturforskaremötets medlemmar jemte åtskilliga da er, tillsammans uppgående till mer än 300 personer, den förut beramade utfärden för att bese det minnesrika Gripsholm. Se dan man vid Riddarholmen stigit ombord på ångfartyget Telegraten och lagt ut från hamnen, beledsagades de resande på Mä laren al icke mindre än 3 ånobåtar, fyllda med lustresande. Vid passeraudet af de landställen, som nu mera till stor myckenhet finnus avlagda i hufvudstadens grannskap, helsades man af flera sällskaper med nvilftande, hurrarop och saluterande. Efter den angenämaste färd å Mälaren, anlände man kl. 12 till Mariefred, hvarefter sällskaset genast begat sig till Gripsholms slott för att taga detsamma i närmare ögonsigte. Kl. 3 serverades middag på en öppen plats mnellan slottet och sjön, hvarunder åtskilliga skålar tömdes, såsom för svenska fol ket, för komitån, för naturforskaremötet. för värden på stället, riksmarskalken grefve Gyldenstolpe, m. fl. skålar. En såvgkör, sammansatt af årskilliga amatörer, från Danmark, Norge och Sverge, afsjöng under middagen fosterländska sånger. Etter middasen, som varade i 2 timmar, begaf man sig ut på slottets borggård, hvarest efter afsjungandet af Ur svenska hjertans djup e.? ett ljudligt niofaldigt hurra höjdes tör konung Carl XV Under sång begaf sig sällskapet åter till hamneu och embarkerade. 3älar framsattes nu på däcket, och man färdades hem under den gladaste sinnes stämning. Naturforskaremötet har i dag varit illustreradt med en vacker högtidlighet. Stockholms läkaresällskap hade begagnat tillfället af så många inhemska och främmande ve!enskapsmän, härvaro för att aftäcka d n hyst, som sällskapet låtit utiöra af professor Anders Retzius. Denna byst, modellerad af Molin och gjuten i zink 1 Berlin, är på en koonn at eranit upprest i midten af den aflidnes verksamhetsfält. Kolonnen bär på sin mörka eorund ingen annan inskrift än namnet And.rs Retzius i gyllene bokstätver. Den år på planen mellan Caroliuska institutets irobyggnader, midtflör stora ingång.n. TH högtidlivbeten voro inbjudna, utom naturforskarcmötlets med!emmar. rikets ständer, af hvilka en del ledamöter också hude infunnit sig — presteoch bondestånden: talrikare än de öfriga. De mottogos af svenska läkaresällskapets ledamöter. Strax etter kl. 9 inleddes akten med musik, utförd af andra gardets musikkår. Läkaresällskapet uppstålide sig på planen framför arne, till venster om den ännu i sitt täckelse höljda bysten: derefter tö!jde alla de närvarande i en vid och måvgdubbel halfkrets framför densamma. På trappan till auditoriibyggnaden stod en kör af valda röster. Sedan musiken tystnat tog professor Fr Lundberg plata till höger om monumentet och höll ett tal, bvar: ban skildrade den framlidoves karskter och stora förtjenster om den svenska läkarevetenskapen. Talaren betonade särskildt Retzii empirism i motsats till. den spekulativa riktningen. Svenska läkaresällskapet, som Retzius i 40 år tillhört, hade tacksamt upprest denna bild af den man. som haft en så väsendtlig andel i grundläggandei af den nuvarande svenska läkarevetenskapen. Vid talets sista ord framträdde öfverläkaren vid Seralimerlasarettet, professor Santesson. och lät täckelset falla, visande för alla dessa lärjungar och vänner, som rörda stodo deromkring, de väl igenkänneliga dragen af den skarpe tänkaren och den välvilliga menniskan. Alfteckvingen beledsagades at fantarer. Kören afsjöng nu på melodien till Integer vitee? de törsta verserna af en af doktor Heiman Sätherberg författad hymn: Odlarn går bort, sen marken han har brutit, Dör från sitt verk: men för de unga slägten Tegarne grönska, gyllne frukter mogna. ra åt odlarn! — Stå här, du bild, att genom sekler värna M-nnet af den, hvars arm här odlat tegen, Minnet af den, hvars snille här har fräjdat Nordiska namne! Efter sångens slut trädde professor Loven fram till bysten och uppläste föliande verser, författade af en annan bland Retziilärjungar, adjunkten doktor A. Ander-son: Din forsknings skatter längesen Gått ur in hand som laga arf, Den rikedomen skiftas ren Bland lystna tidehvarf: Och der de gyllne namnen stå, På dessa fält. ce himmelsblå, Som fallit uppå minnets lott, Ditt namn sin plats har fått. Men här för oss ditt minne står Mer rikt, en ros. som dottar än, En kind. som blommar, puls, som slår, En röst, som käns igen, En blick, som med sin stråle ledt, En kraft, som skapat, ordnat, redt, Som djupt afpräglat sig i allt, Tr lefrvrande ocestalt