I Enligt förut fattadt beslut föredrogs lagutskottets beiänkande n:r 35 med förslag till ny strafflag Dervid uppstod redan vid 1 kap. 18 en temligen långvarig diskussion. Utskottet föreslår, ait inländsk man varde efter Sverges lag och vid svensk domsto! dömd för brott, som han begått inum riket eller å svenskt fartyg utom riket, , så ock för brott, som han utom riket begått, om ; den gerning, der den föröfvades, är med straff I belagd eller ock innefattar brott mot Sverge. : Häremot vttrade sig domprosten Björling, som ansåg detta förslag leda till resultater, som ej : kunna fina ithy att en person, som utomlands : förötvade ett efter svensk lag groft brott, men ; hvilket der ej vore med straff belagådt, skulle I blifva fu!lkomligt straffläs; svensk lag bör folja i svensk man äfven utom landet, byadan talaren, som visserligen gillade K M:ts förslag att svensk man skall dömas efter svensk lag för brott begänget inom eller utom landet, men icke ansög det fullständigt uttrycka den dermed afsedda skildt förslag såsom Tiil denna åsigt meningen, påyrkade ett förmedling mellan dem slöt sig ätven biskop Bring. För antagande at K. M:ts förslag talade proeten Palmlund, doktorerna Tyseliug, Landgren, Petrelli, Rundgren, domprosten Sundberg och kyrkoherden Ternström. Riksarkivarien Nordström fann utskottets formnlering vara en olycklig förbättring af K. M:ts förslag: men ej heller detta gör skilnad mellan berott mot allmän lag och ekonomiska förordningar, och gillade deriöre intetdera. Och som i denna paragraf mer än andra uttrycket behöfver noggrannt bestämmas, yrkade talaren återremiss. På derefter framställd proposition blef paragra antagen sådan den lyder ä K. M:ts förslag -Öfriga paragrater 1 detta kapitel bifölios. Om 2 kap. 2 S, der utskottet föreslär att dödsstraffet skall verkstöllas offentligt, samt att den afrättade skall stillhet i kyrkogård begrafvas, yppades jemväl ganska olika meningar. Mot dödsstraffets offentlighet yttrade sig domprosten Björling, dokwrerna Nordlander och Ty selius, konsminister Afzelius, prosten Lundholm och doktor Falk på den grund att delingventen, om han är väl beredd och vil: försona sitt brott, näste vilja göra detta enligt den borgerliga lagen; afrättningen tjenar ej beller till en af skräckande varning för andra, utan företer oftast den ohyggliga karak eren af ett folknöje; under vägen ull afrättsplatsen hånas och försmädas den beredde och rälunda med kyrkan försonade delinqventen ytterligare, och det hela verkar snarare förbärdande än afskräckande. Af sådana skäl yrkades återremiss i enlighet med hr Lemchens reservation. Prosten Palmiund ansåg att lagen, mot hvilken brottslingen törbrutit sig, och enligt hvilken han dömes, vid sluttilämpningen såsom offentlig makt ej bör uppträda med mask för ansigtet, utan öppet visa de alvarfamma dragen. Lagens arm bor nå förbrytaren offentligen, ej i smyg, dä genom ett inqvisitoriskt förhemligande misstankar om straffets verkställande kunna uppstå, och rykten derom uppkomma bland allmänheten, hvars inbillning dä finge fritt spelrum. Vittnens avskaffande vid dödsstraffets verkstä!lande inom fängelse eller på instängd gård, skulle dessutom kunna möta många svårigheter och hinder, hvarför talaren yttrade bifall till utskottets försiag.; och om detta yrkande före nade sig på likartade skäl biskop Bring, dr Runsten, dr Petrelli, domprosten Sundberg, riksarkivarien Nordström, kyrkoherden Otterström och dr Söderberg. Vid slutligen anställd votering blef först med 21 röst r mot il återremiss antagen till kontraproposition, och vid bufvudvoteringen bifölls utskottets förslag med 27 röster mot 11. I fråga om begrafrningen bifölls utskottets förslag. 3 8 SS godkä des. 9 5, angående hvad som får undantagas från utmätning för böter, blef efter en kort diskussion och votering afslagen, med 24 röster för K M:s förslag mot 14. Häremot reserverade sig riksarkivarien Nordström, som önskade återremiss. 10-15 S8 biföllos. 16 2 mom., der utskottet föreslår att mistning af embete på viss tid medför under den tid förlust af de rättigheter och förmoner som med embetet följa, blet på yrkande af kyrkoherden Wennerström och dr Falk, med hvilka biskop Bring instämde, återremitteradt Öfriga punkter i detta kapitel äfvensom hela 3:die och 4:de kapitlen godkändes utan diskussion.