MMMM MMMM på teatern i afton? — Pando, är grefvianan nöjd med sin hushållerska? ? SJUNDE EAPITLET. Hos markisinnan samlades ofta tillräckligt mycket folk, för alt bilda en tertulia — ett ord som akademiens lexikon förklarar eålunda: En förening af vänner och slägtingar, som sammankomma för att samtala och sysselsätta sig med anständiga nöjen. Det som bland dessa nöjen af markisinnan ansågs såsom det förnämsta, var ett sä!lskapsspel, kalladtlotteri. Detta spel var så a!t säga ett sauve-garde mot alla slogs hviskningar och förtroenden samt en förtröfflig ersättnicg för Terpsichores flärdfulla nöjen. Lo-teriet var för merkisinpan, i fell man 3å får uttrycka sig, sj Ifva dygden på kort, sjelfva oskulden numrerad: bennes hjerta hsde blifvit för alltid intaget at denna blygsamma målade trälåda som, kommande från Närnberg, medförde liksom ett duft af iyskt allvar och enkelhet, och hov anade ej hvilka sammansvärjningar hennes dötirar stundom bragte å bane för att åtminstone för en stund undslippa detta oskyldiga nöjes. Sällskapet. var deona afton temkegnn tal: rikt, och likvältsaknades, märkvärdigt nog, don Gslo Pando, som dock var så nödvändig för markisinnans tertulias, emedan det var han som hade bestyret met lotteriet och som brukade företaga dragningen. — Klockan var redan öfver nio och ingen don Galo hördes af. Det långa, med grönt kläd. belagda bordet såg helt bedröfligt ut, i väntan på att hans ankomst skule afgöra de på dess yta utbredda ambernas och Qvaterrernas öde. Markisinnan spelade (tresillo) och till don Si vestres förvåning begick hon det eva misstaget efter det andra. Han vies:e ej huru mycket hon oroades af regsets emattrande mot fönsterrutorne, och anade sj att