Aftonbladet – 10 juli 1863, sida 2

slagen och Jordtrukterna. LlOSKOTUEHR allegek deremot blifva mindre god. Skandinaviska naturforskaremötet. Samliga sektioner ha i dag haft sammaniräde. Vi redogöra här i korthet för hvad som dervid förekommit. I statistiska sektionen höllos föredrag af met dieina!rådet Berg om statistikens betydelse och omfattning samt dess förhållande till naturvetenskaperna ; af fängelseläkaren Dahll, om resultaterna af statistiken öfver sinnessjuka i de skandinaviska länderna, samt önsktigheten af en gemensam metod för denna gren af statistiken. I den öfverläggning, som rörande sistberörde ämne inom sektionen hölls, yttrade sig, jemte fävgelseläkaren Dahll, medicinalrädet Berg, direktör Sandberg; professor Kjellberg, expeditionschefen Kjerulj. lektor Blomstrand, justitiekanslern v. Koch, doktor Schöldberg, statsrådet Fåhreus, amtman Kyhp och major Anker. I den matematiska sektionen höllos följande föredrag: 1:o af professor Angström, om spektralundersökningar; 2:0 af professor Edlund, om värmeutvecklingen vid galvanisk och magnetisk induktion, samt 3:0 af professor Thomssen, om Jjusets mech. meqvivalent. Ordföranden, professor Broch, till kännagaf sedermera, aw inbjudning ankommit från den kemiska sektionen att sammanträda med densamma i dag klockan 11, för att gemensamt öfverlägga om frågan angäende mått, mål och vigt, men som inbjudningen kommit något sent och dessutom sektionens förbandlingar hindrade dess antagande, bar blifvit beslutadt, att de båda sektionerna skola sammanträda i morgon klockan 19 på matematiska sektionens Tum för frågans gemensamma behandling. Botoniska sektionen. I den ordinarie ordförandens fränvaro förde professor Oersted ordet. Docenten M. Lindblad förevisade och förklarade några större taflor, der han bildlikt framställt sina åsigter om stymenomyceternas system och om växtrikets system i allmänhet, grundadt på principen af centala grupper. Doktor 3. O. Lindberg före: visade en märklig rotbildning inuti en hästkastanje, och professor Andersson likaledes en teckning af en dylik bildning inuti em gammal lind i Carlbergs-allden. Med anledning häraf yttrade sig professorerna Agardh och Oersted, till förklaring af detta fenomen. Adjunkten Fries talade om parasitiska alger, hvilka hos vissa lafvar åstadkomma de 8. k. cephalodeerna. I zoologiska sektionen höllos följande föredrag: At conchylogen Mörck, om Skandi: oaviens pulmonster; af intendenten Malm, iehtyologiska bidrag till Skandinaviens fauvas af doktor Meinert, om generationsorganerna hos slägtet Forticula; af professor Reinhardt, om två nya slägten af ormar, samt af professor Van der Hoeven (zoologie professor i Leyden, K. N. O. och ledamot af svenska vetenskapsakademien), om en py insektart. Inom sektionen för kemi, mineralogi och geologi har föredrag hållits af assistenten Th. Stoff om de i Grönland förekommande jordperioder och Syd-Grönlands malmer, dervid vackra petrifikatdeh malmprof förevisades: I anledsing af de förra lemnade professor Nilsson den upplysning, att han funnit samma petrifikater i Skåne. Derefter redogjorde doktor IHvorslef för santoninets kemiska konstitution. Den beslutade öfverläggningen angående frågan om mått, mål och vigt uppsköts till i morgon kl. 10 f. m. Farmaceutiska sektionens förhandlingar öppnades med en af apotekaren Braconier afgifven redogörelse för några iakttagelser vid beredningen af lapis infernalis. Derefter framställde profeesor Berlin sina åsigter om de grunder, som i våra dagar böra följas vid utarbetandet af en ny farmakopå. Tal. hade funnit sig föranlåten beröra detta ämne med anledning deraf, att en ny farmakopå är under utarbetning i Danmark och äfven här eo sådan blifvit ifrågasatt. För sin del ansåg han farmakopån böra skrifvas på las tin för att blifva begriplig äfven i andrä länder; nomenklaturen ansåg han böra fortgå efter bokstafsordning i en afdelning, såsom i den preussiska farmakopån, ej i två (upptagande särskildt simplieia och composita) säsom hos oss för närvarande; vidare ansåg han nomenklaturen böra allattas i en mera vetenskaplig form, dervid, i afseende å vegetabiliska droguer, växtens namn borde sättas först och derefter den del deraf som droguen utgör; och tillade prof. Berlin, att han ansåg beredningesättet böra i farmakopån utsättas endast med afseende å sådana medikamenter, som det :skulle ovilkorligen åligga apotekaren att sjelf tillreda, medan han i afseende å alla öfriga endast skulle ansvara för att det försålda preparatet vore af den i farmakopåen betecknade renhetsgrad. Härom uppstod en diskussion, i hvilken deltogo hrr Berlin, Braconier, Cavalli, Kayer. Krohn, Ericsen. Ditter, Hamberg, Chr. Boeck och 0. Sandahl. Otverläggningen antog en viså liflighet då från åtskilliga apotekares sida