Aftonbladet – 8 juli 1863, sida 3

(Insändt.) Erinran med anledning af ifrågasatt allmän och obetingad tillämpning af det metriska systemet. Ofvannämnda system förordas nu till ett möjligast allmänt antagande såväl i Sverge som i andra europeiska stater, och utgör ett bland diskussionsämnena vid det stundande naturforskaremötet i Stockholm. Det är af sådan anledning som insändaren anhåller få framstalla några anmärkningar, till den vigt och värde de kunna ega. Närmare ett sekel har tilländalupit sedan det metriska systemet uppgjordes och fastställdes till efterföljd i Frankrike. Kort efter dess antagande försöktes att strängt tillämpa detsamma på alla möjliga sätt, och äfven vid indelningen af de eqvatoriska gradmåtten, men man frångick snart denna nya indelning, och har sedermera fortf-rande bibehållit den hittills brukliga i afseende å grader och minuter, såväl vid alla astronomiska och nautiska kalkyler som vid uppgörande af geografiska kartor. Oafsedt att metern, utgörande en tio milliondel af den haualfva meridianen, i dess egenskav af ursprungligt grundmått, sjelf är beroende af de rättelser i nämnde meridians längd som fortfarande ega rum till följd af förnyade no; grannare observ:tioner, så vidlåder både metern och kilometern den olägenheten ett icke i jemna tal passa in med snart sagdt något annat nu antaget längdmått, ej ens med den franska famnen (Xtoisex) eller med den franska foten, enligt hvilka dock så många höjdoch djupmätningar äro anställde samt allmänt antagne. För så vidt insändaren känner, är det endast i den franska sjömilen, innehållande 3 eqvatoriska minuter, eller 5555 måtres; i den eqvatoriska graden, utgörande 111,000 måtres, samt i den jemte kilometern ännu der och hvar räknade franska allmänna milen (liene commune) utgörande en tjugondefemtedel af nyssnämnde grad och 4444 måtres, om bråk af metern undvikas. Då således redan i Frankrike modifikationer i kilometerns och meterns obetingade tillämpning antagits vid beräkmng af större distanser och då, vid det skandinaviska nationalekonomiska mötet i Göteborg, man öredrog det engelska systemet för uppmätande af fartyg framför det franska: — så torde, enligt insändarens åsigt, ännu en afvikelse från metersystemet vara ändamålsenlig, nemligen vid beräkningen af väglängder. Nästan alla nationers sjöfarande begagna den eqvatoriska minuten, eller engelska sjömilen, eller också den så kallade geografiska milen, innehållande jemna 4 eqvatoriska minuter. Sistnämnda mil finnes ju ätven, såsom jemnförelseskala, utsatt å de flesta kartor, vid sidan af de öfriga mått som för dem kunna vara gällande; och nästan alla stater hafva, enligt sina antagna fotmätt, uträknat sagde mils innehåll. — Den är således en slags konventionel, redan allmänt känd väglikare. Hvarföre, (när nu fråga är att, i stället för de så talrika och skiljaktiga väglängdsberäkningarna) förena sig om en gemensam, då frångä just den som, i följd af den hittills varande geografiska indelningen, fal!er sig mnaturligast, och som dessutom, i allt öjrigt, på intet sätt förhindrar användandet af det metriska systemet? Baierns, Hollands, Italiens, Portugals, Polens m. fl. staters nu gällande landmil uppgå äfven jemnt uti eqvatorns vare sig grader eller minuter; och i trots af de tyska staternas och åtskilliga deras grannstäders högst olika vägmålt, så hafva dessa länder, å så väl deras vägkartor, som i deras officiella och enskilda resehandböcker, antagit den geografiska milen såsom en gemensam beräkningsgrund för afstånden. Huru mycket lättare blir då ej öfvergången till denna, såsom allmän norm, emot till hvarje annan, och isynnerhet till metern och kilometern, med deras, vid jemnförelser, svårhandterliga fraktioner? Se der, — då nu millioner menniskors kalkyler och intressen ifrågakomma, — några bland de skäl, hvilka ins. tror påkalla bibehållandet af de geografiska milen och minuterna, såsom allmän distansmätare tll lands, så väl som till sjös, äfvensom bibehållandet af famnar och fot, för mätning af höjder och djup; och torde desamma blifva de lämpligaste föreringsfaktorer emellan det nuvarande och det kommande beräkningssättet. Måhända förtjevar detta förenklingsförsla någon uppmärksamhet, ehuru detsamma, af sigtligen, framställes kortfattadt och utan anspråk af en Anonym. Bättegångsoch Polissaker.