Aftonbladet – 8 juli 1863, sida 3

tade skrifvelsen beträffade blef förmedelst votering, som utföll med 27 röster mot 16, ståndets beslut att antaga den motivering, som förekommer i den af grefve Cronsted: m. fl afgifna reservationen och hvilken lyder så: Enär, på sätt af kammarkollegii utlåtande inhemtas, kollegium ansett att uppgörande af förslag i det syfte, som rikets ständer i deras ofvan åberopade skrifvelse afsåge, skulle föra utom den verkningskrets inom admiristrationen som är kollegium anvisad; men det, enligt utskottets åsigt, är af vigt att denna fråga, som vid hvarje riksdag återkommer och af en stor del utaf rikets jordegare omfattas med lifligt intresse, erhåller all den utbredning, som deråt kan beredas, anser utskottet sig böra hemställa, att c. c. — Deremot innehåller utskottets motivering, som ofvan nämndt är, ett obetingadt erkännande af reformens nytta såväl för staten som de enskilde, och det var just häremot som de fleste af ståndets talare, ehuru under uttryckande af sitt lifliga intresse för saken, hvilka röstade för reservatiomen, vände sig. Dessa voro hrr Henschen, Witt, Loven, Alander, Ekholm och Ljungberg, hvilken sednare uti ett längre anförande, hvilket till sitt hufvudsakligaste innehåll återfinnes uti kongl. kammarkollegii, i betänkandet intagna utlåtande, sökte visa att denna reform åtminstone medförde väsendtliga olägenheter för såväl staten som den enskilde jordegaren. De åsigter, som utskottet i sin mativering uttalat, försvarades af hir Kistner och Stråle, som betonade vigten deraf att ständerna i sin förnyade hemställan i ämnet till K. M:t uttalade att det vore deras bestämda öfvertygelse, att denna reform vore för landet af högsta nytta och nödvändighet, och detta just i följd af den omständighet, att det vore på grund af kammarkollegii afstyrkande som K. M:t afslagit rikets ständers härom vid 1857 års riksdag aflåtna underdåniga skrifvelse. En skrifvelse så naken, eller föregången af en motivermg så blottad på bestämda åsigter, vore, efter hvad som föregått, ej värdig rikets ständer. Och hvad sjelfva saken beträffar, så vore tal., som lifligt önskade sakens framgång, öfvertygad derom att kammarkollegium hade i detta sitt ofta nämnda utlåtande målat med alltför svarta färger. Resultatet blef, som vi redan ofvan nämndt, att ståndet antog reservationens motivering. Derefter biföllos statsutskottets betänkanden n:r 12, tillstyrkande försäljning till skatte af de så kallade Halländska kyrkohemmanen; n:r 123, tillstyrkande afsöndring af kronan tillhörig jord; n:r 12, tillstyrkande nedsättning i räntan för skogslotter i kronoparken Rella Tall på Öland; n:r 125, i anledning af väckt motion om närmare bestämmelser i sättet för erhållande af skatterätt å krononybyggen; mn:r 126, tillstyrkande frånträdande af kronans rätt till återlösen af de så kallade Trippiska hemmanen i Halland; n:r 127, i anledning af väckt motion om ändring af 8 2 mom. 3 i kongl. kungörelsen angående grunderna för markegångsprisens bestämmande; och 128, i anledning af motion om öfverlåtelse åt Warola församling af en kronotomt i Warola by. Derjemte biföllos lagutskottets betänkanden n:r 37, i anledning af väckt motion om ändring i kyrkolagens stadgande i fråga om sättet att begrafva sjelfspillingar och aem som i lifstiden fört ett ogudaktigt lefverne; n:r 38 39, i anledning af motioner om ändring i 12 kap. 2 och 3 SS rättegångsbalken; n:r 40, i anledning af förslag angående bestämmande af viss tid för doms afkunnande i rådstufvurätt; n:r 41, om skyldighet för häradshöfding att inom viss tid meddela utslag och utlemna expeditioner; samt bankoutskottets utlåtande n:r 39, tillstyrkande ewt af förre bruksegaren Dillner gjort ackordsanbud. Samma utskotts betänkande n:r 37 38 lades till handlingarne, såsom innefattande endast anmälanden om tre stånds beslut angående vissa at utskottet behandlade frågor. Likaledes bifölls eammansatta lagsamt ekonomiutskottets betänkaade mn:r 12, afstyrkande väckta motioner om förändring af gällande stadganden, angående skyldighet att bygga och underhålla kyrkoprestgårdsoch andra i 26 kap. byggningabalken omförmälda allmänna bygg ningar, li ikvisst med undantag af en punkt i detsamma, der utskottet äfvenså afstyrker af hr). Berger väckt motion derom att ständerna i skrifvelse till Kongl. Maj:t skulle anhålla att alla utan undantag, som erlägga bevillning efter II Art., måtte åläggas deltaga i byggnad af kyrka eller prestgård efter samma grunder, som i allmänret för utöfvande af rösträtt eller deltagande i kommunalutskylder äro uti gällande förfatitninarangående kommunalstyrelser och kyrkostämma öreskrifna, hvilken punkt på framställning af hrr Berger och Alander återremitterades i syfte af bifall till motionen. Bankoutskottets betänkande n:r 40, med berättelse om förrättad revision af bankodiskontverkets räkenskaper och förvaltning för år 1862 samt deraf föranledda hemställanden bifölls, hvarefter ståndet åtskildes kl. v, 1 e. m. , Bondeståndget. Statsutskottets utlåtande n:r 121, som i anledning af väckta motioner om grundräntornas kapitalisering, hemställer om en föregående utredning i ämnet, bifölls med den förändring att de i konklusionen förekommande orden hvilka ingalunda böra rubbas borttogos såsom varande af beskaffenhet att kunna menligt inverka på den föreslagna utredningen, Detta yrkande framställdes af Per Nilsson i Espö och understöddes af Bjerkander, Uhr och C. Ivarsson. Beslutet fattades med 40 röster mot 38, hvilka sednare voro för odeladt bifall. Vidare biföllos samma utskotts betänkanden: n:r 122, om försäljning till skatte af de s. k. Halländska kyrkohemmanen; n:r 123, om afsöndring af jord från häradshöfdingebostället Hvetlanda Tomas och Kullagården uti Jönköpings län: k:r 124, om nedsättning i arrende för vissa kronoparker å Öland; n:r 125, om utredning i och för närmare bestämmelser med afseende å sättet för erhållande af skatterätt å krononybyggen; n:r 126, om frånträdande af kronans rätt till återlösen af de s. k. Trippiska hemmanen i Halland; n:r 127, afstyrkande motion om ändring i grunderna för markegångsprisens bestämmande, och n:r 128, afstyrkande motion om öfverlåtelse åt Warola församling af en kronotomt i Warola by, äfvensom om efterskänkande af räntan för densamma. Vidare dels biföllos och dels lades till handlingarne bankoutskottets memorialer, från och med n:r 37 till och med n:r 41, innehållande meddelanden om ifrågasatta afskrifningar af lån afvensom om gjorda ackordsanbud m. m. af föga vigt. Lagutskottets betänkande n:o 38, om förhöjdt vite för svarande parts uteblifvande vid domstol, efter erhållen stämning, återremitterades, NM yrkande at motionären Nils Andersson från ermland, Rosenberg, Mengel m. fl., hvilka alla anförde hurusom det hittills gällande vitet icke svarar emot penningens nuvarande värde, och att till följd häraf rättegångar oftast Oovärdigt fördröjas, yttrande särskildt sistnämnde talare att lagutskottet behandlat denna fråga på ett särdeles klandervärdt och lösligt sätt, samt att det syntes som om lagutskottets alla ledamöter, med undantag af reservånten, Rosenberg, ansett sig som svarande parter. ij Betänkandet återremitterades utan votering. Slutligen biföllos utan diskussion samma utskotts betänkanden: n:o 39. afsturkande mattan