Aftonbladet – 4 juli 1863, sida 3

re byggnadsstenar och Gamla testamentet säger allt hvad det har att säga med 5642 ord. oo — Zinzarer,. Den bekante tyske geografen Kanitz har nyligen i Wien hållit en mycket intressant föreläsning öfver den märkvärdiga folktammen zinzarer, hvilken isynnerhet är spridd i europeiska Turkiet. Föröfrigt påträffas den äfven i Österrike; i Pesth, Ofen, Neusatz finnas en mängd zinzarer; i Semlin tillhör eliten af köpmansståndet denna stam. Dess religion, den ortodoxt-grekiska, gäller i hela Österrike som ett bevis på dess nationalitet; de ha också förut allmänt blifvit hållna för greker, till och medi vetenskapliga kretsar visste man obetydligt om dem. Zinzarerna sjelfva kalla sig helst fRumunit. Liksom Wallachiets invånare tro de sig härstamma från. romarne, dd. v. s. från de i Mac donien bosatta romerska kolonisterna. Men hi storien vet ej af några sådana. Kanitz trorsig deremot kunna bevisa, att de äro atkomlingar af de af kejsar Trajanus underkufvade Dacierna. Härpå antyder äfven deras ansigtstyp Zinzarerna äro iailmänhet vackra. Deras hår är mörkt och de något sk , men regelbundna anletedragen tillkännagifva klokhet och energi. Hittills har man i allmänhet endast ansett zinzarerna för krämare och herdar. Kanitz upplyser oss likväl om deras konstsinne och isynnerhet utbildade ET arkitekturen. Om man undan: tager Athen, Belgrad och Konstantinopel, äro Turkiets, Greklands och Serviens alla arkitekter zinzarer. De stå äfven i högt anseende såsom fuldemeder och ciselörer. Deryktbara turkiska ligramsarbetena utföras nästan uteslutande af zinzarhänder. Sin största vigt för Turkiet få zinzarerna såsom medlare i handsln mellan Österoch Westerlandet. Zinzaren är för fasta landet detsarama som greken för dess kusthandel. De förnämsta handelsfirmor i Bulgariens, Macedoniens, Thessaliens och Albaniens alla städer äro zinzarer. Många af dem stå i direkta relationer med Europas förnämsta bändelsoch fabriksstäder: I Durazzo äro flera stadsdelar uteslutande bebodda af zinzarer. Albaneserna kalla ganska betecknande zinzarerna Tsehoban (berdur), ty smaken för nomadlifvet är ännu den mest förherrskande hos dem; Om sommaren äro deras 4 ackra köpingslika byar tomma; ofta qvarstan