Aftonbladet – 4 juli 1863, sida 3

Drouyn de Lhuys organ, yttrar, att Ryssland bör väl veta, att de tre makterna äro eniga om att tillgrira andra åtgärder, sedan de diplomatiska blifvit uttömda; tidningen antyder, att älven Österrike i denna hän delse skall aktivt uppträda, och uttalar der före sin tillförsigt, att Ryssland skall upprikvgt antaga de G punkterna. Den nya ministtren helsas med förtroende utaf tidningar afsalla färger, undantagandes presttidningarne. Kejsaren skall inom kort begifva sig til: badorten Vichy. Till Mexiko hafva två örlogsfartyg afgålt med ammunition och krigsförråder. Independance belges pariserkorrespondenser medgifva, Catt rustningarne, om hvilka man talat, verkligen ega rum och äro ansenliga4, men vill med sniedning af den framskridna årstiden icke antaga, att de afse ett krig i Polen. Till TndSpendance skrifves, att i flera departementer råder ännu största förbittring öfver den tryckning regeringen utöfvat på valen. Det är förmodligen på grund häraf som regeringen skyndat att suspendera en refekt, som drifvit sitt nit utöfver det tillörligas gräns, AMERIKA. Då öfverste Fairman till Lincoln framlemnade de på ett möte i Newyork fattade resolutioner, enligt hvilka en armåkår af 10,000 man negrer borde bildas och kommandot öfver densamma.uppdragas åt general Fremont, svarade Lincoln, att han, i anseende till Fremonts höga rang, ej kunde erbjuda honom ett så obetydligt kommando, men att det var hans åsigt, att Fremont vore rätte mannen för en dylik verksamhet och skulle kunna göra något af denna sak. Presidenten upprullade en karta, visade på Vicksburg, och uttalade sin förhöppning att negrerna skulle hjelpa till så väl att eröfra som att sedan försvara Vicksburg. Charles Sumner förklarade; att det största namn, som detta krigs annaler skulle hafva att framvisa, vore den mans namn, hvilken organiserade den färgade racen till en armå, ill dess egen befrielse och unionens återställande.