Aftonbladet – 2 juli 1863, sida 3

de föregående gångerna, och hvartill knarp past något fullt motsvarande torde egt rur sedan Marie Taglioni och Jenny Lind upp trädde inom samma konstens tempel. Lik mycket som Wieniawskis glänsande virtuo sitet, hans makalösa staccati, driller oc flageolett-toner blända och förvåna, i samm grad hänföres också åhöraren än af de energiska, än af det spirituella, luftiga fiot nyanserade i hans föredrag, och jus deri att hans konstnärsskap så fullkomlig omfattar och till en harmonisk helgjutenhe i sig sammansmälter dessa egenskaper torde förklaringsgrunden vara att söka til det entusiastiska och odelade bifall, son han härstädes vunnit. Man hade äfven si sta gången tillfälle erfara att denne konst när är ej mindre förtrogen med de stor gamles toner? än med den nyare romanti ska skolans alster, genom det utmärkta sätt hvarpå han återgaf första allegrot i Viotti: A-moll-konsert, och hvarvid man endast had alt beklaga sig öfver att man icke äfver fick höra de följande satserna af denna för träffliga violinkonsert. Hr Armoldsson före drog på ett genska förtjenstfullt sätt Hion: romantiska, men svåra aria ur första akter af ?Oberon?, och mll Gelhaar sjöng mec mycken smak och konstfärdighet Donnt Sola stora aria ur Ernani?, som likaledes icke hörer till de lätta. Båda de sjungande erhöllo ett rikligt och välförtjent erkän nande af publiken. Hr Wieniawski hade också denna gång artigheten att utöfver pro. rammet till slut spela Paganinis ?Carnaval de Venise?, hvilken, hkasom förut, uppväckte ett verkligt furioso af bifallsyttringar. Huruvida hr Wieniawskis lysande mästerskap i återgifvandet af denna komposition förmåt: någon af de snäfva formalister och förnumstige kännare, som helst hälla sig till auktoritetstron, att afsvärja sin trosartikel, för att icke säga jargon, med afseende på densamma, och som går derpå ut, att i denna, likasom i Paganinis öfriga kompositioner, vilja finna endast ett tomt konstmakeri — hvilket dock på goda skäl torde kunna bestridas, ej mindre hvad karnevalen än hvad ?Le Streghe? och till och med variationerna öfver ?Di tanti palpiti? beträffar — det kan man väl ej så noga veta, men säkert torde vara, att den, som efter att hafva hört Ghys och Wieniawski framtrolla det rika, vexlande lif, som än ystert skalkas och skämtar, än djupt glöder och sjuder i denna märkvärdiga tonmålning, utan att han ändock upptäckt någon djupare mening och betydelse i sjelfva kompositionen, den har utan tvifvel också endast till bokstafven, men aldrig till andan fattat betydelsen af skaldens ord: 4J många former trifs det sköna, Och skönt är allt hvad snillrikt är. HORGE. Norge har nu inalles 22 ångfartyg för insjöfart. En undgerhafstelegrafkabel har i dessa dagar blifvit nedlagd mellan Kinn och Aalesund. Nästa föndag blir femtonde årsdagen af de första studenters avtecknande vid Kri stiania universitet. Af de 17 som då antecknades lefva änu 4. Turnföreningen gaf i söndags en fest på ekjutbanan i Kristiania, i närvaro at 4000 personer. Vaitnet i Mjösen och Glommen fortfar ännu att stiga.