Aftonbladet – 2 juli 1863, sida 3

-tiel ställning vid hofvet inom drottningens Joch kronprinsessans omgifning. Om mean får draga någrs slutsatser af Kreuzzeitungs loch dess filiarers elaka angrepp och för-j blommerade beskyllningar, har hr Meyer hos detta parti gjort sig misstänkt för utt vara mellanmannen emellan de missnöjda I vid härvarande hof samt det engelska hof. vet. Det tillskrifves nu äfven hans inverdkan, att preussiska drottningen reser till Winodsor, der de kongl. mödrarna, såsom det heter, vilja rådslå om åtgärder att betrygga arfvingarne till preussiska tronen Jemot de följder, som missnöjet med den nuvarande regeringen kunde framkalla. I Jen londontidning talas om en protest, som Å kronprinsen beslutat inlägga mot det herrskande systemet, och som han blott tillbakahåiler, tills familjerådet i Windsor fattat sitt beslut. Detta måste jag dock betvifla. En handling af denna ert skulle helt och hållet strida mot traditionerna inom den regerande familjen, fråa hvilka ingen af dess medlemmar så lätt kan lösrycka sig. För öfrigt är vår kronprins porsonlighet ej af den natur, att man af onom får vänta ett steg af så bestämd karakter. Jag tror dessutom, att man vid hofvet tänker detsamma som bland allmänheten, att nemligen det tillstånd, öfver hvilket man nu beklagar sig, snart måste förändras af sig sjelf och utan någon mensklig inblandning. ÖSTERRIKE. Grefve Rechberg har, i anledning af en interpellation, förklarat att Österrikiska re geringens politik, ej blott i den polska frågan, utan äfven i alla andra frågor, är en fredsoch ej en anfallspolitik. ITALIEN. Nationslskyttefesten öppnades i Turin den 21 Juni. Prios Humbert mottog deputationen, i hvilken de schweiziska medlemmarne intogo första rangen. Derefter följde 22 italienska. POLEN. Generalcorrespondenz skrifver: På lithauiska slättlandet är ingen adelsman mer att finna; de befinna sig antingen i insur;enternas leder eller i de ryska fängelserna. fredsdomare-embetena besättas blott med ryssar. I Wilna befaller Murswiew adelsmarskalkarne till sig, en i sender, för att tvinga dem underteckna tillgifvenhetsadresser; den som vägrar vandrar direkte till fänelset oeh derifrån till Siberien. Sorgklädda amer bestraffas dagligen. De söm gripas första gången plikta 25 rubel; för andra gången är plikten 30 rubel, hvarjemte de brottsliga öfverlemnas åt krigsrätten. För att undvika straff bära damerna nu gråa kläder. Från Waorschau skrifves d. 24 Juni, att under de sistförflutna åtta dagarne hade 12,000 man kossacker anländt till Polen. — At 727 vid universitetet i Warschau immatrikulerade studenter bivistade ännu 317 föreläsningarne; 406 hade efter hand gått till insurgenterna, och af dem hade 102 anmälts såsom fallne på valplatsen. Enligt Ostdeutsche Zeitung bar nationalregeringen gjort stora vapenuppköp i utlandet. Till den 15 Juli skola 45,000 gevär vara levererade. Levereringsorterna äro alla på preussiskt område. Fabrikanterna hafva sjelfva att ombesörja leveransen och erhålla för hvarje lyckad sändning en extrapremie. Storfurst Konstantin berättas ha godkänt en order at grefve Berg, genom hvilken resterna åläggas att till censurkomiten inemna sina predikningar, dagen innan de 3kola hållas. RYSSLAND. Kaukasien har kriget mellan bergshoerna och ryssarne uppflammat med ny kraft. Underrättelser öfver Konstantinope! tala om elfva hårdnaekade och blodiga träffningar, som mellan dem levererats. AMERIKA. Från Newyork skrifves den 17 Juni om aftonen: General Lees inbrytande i nordstaterna har väckt det cerhördaste uppseende. Den förut af Stonewall Jackson kommenderade, 18-000 man starka kåren har under Eiells befäl angripit Milroy i Winchester och stormat stadens utanverk. Milroy slog sig dock slutligen igenom till Harpas Ferry, med en förlust af 2000 man. en 20 besatte rebellerna Perryvilie, den 21 Martinsburg och den 22 Hegerstown, Green. cagtle och Chambersburg i Pennsylvanien. Rebellernås vidare planer voro obekanta. General Hooker hade med hela sin här satt sig i rörelse uti samma riktning som rebell hären tagit och följde densamma på något afstånd. Från London berättas attlord Palmerston skall hafva kommit på den iden, att åt konungen i Bolgien, som genom sin nyligen uttalade skiljetom i engelsk-brasilianska tvisten gifvit ett framstående bevis på sin opartiskhet, emedan ban uttalade sig emot England, hos hvilket han dock står i så stor förbindels2 — öfverlemna uppdraget att afkuana skiljedom beträffande inbördeskriget i Föreata Statnrna. Om håda de krigförande parterva skulle vilja underkasta sie denna skiljerätt, så kunde sedan lätt det vilkor bestämmas, att striden skulle hvila till dess domen blifvit afkunnad, Redan genom ett dylikt vapenstillesiånd skulle äfven sjelfva kriget vara slut; ty svårligen skulle hvarken unionisterna eller rebellerna vilja taga på sig ansveret för att på nytt börja kriget, han sätter i samhand mad