Aftonbladet – 1 juli 1863, sida 3

der kongl. hoff rvaltningen och är undantagen från de allmänna skogslagarnes tillän:pning. Följaktligen måste nu skogsinstitutets elever vid hvarje behof af praktik föras till de kronoskogar inom landsorten, der tillfälle för lämpliga öfningar kan dem beredas. Utom den kostnad för staten, som dessa praktikresor medförer, uppgående för hvarje af de seånare åren till 3000 rdr, äro dessa resor förknippade med de olägenheter, att den praktiska undervisningen endast blir tillfällig samt att den teoretiska kursen måste för hvarje sådan resa afbrytas. — Derjemte måste den praktiska undervisningens inrättning på detta ofullständiga sätt alltid medföra en ganska menlig ofullkomlishet uti den forsttekniska skickligheten samt uti skogserfarenhet hos eleverna, äfvensom lätt föranleda dessa att för framtiden fortsätta det organiserade främlingsskap inom sjelfva skogen, hvartill de under lärokursen blifvit genom de afbrutna och tillfälliga skogsbesöken inöfvade, helst dessa besök städse måste behandlas såsom extra åtgärder vid undervisningen och derföre till en viss grad ställa både lärare och elever såsom främmande just å den mark, der de borde känna sig som mest fullkomligt hemmastadda. På det sätt undervisningen nu är inrättad, kunna väl eleverna fullkomligen inläras, att efter de allmänna skogsvetenskapliga reglorna uppställa en skogsindelningsplan, men att på grund af en förtroligare be-kantskap med skogen samt iakttagelser öfver de: särskilda reglornas resultater i sin tillämpning, bedöma hvilka bland dessa inlärda reglor som böra gifvas öfvervigt i olika fall af förevarande skogars ändamålsenligaste pehandling, måste för eleverna blifva omöjligt, så länge undervisningsverket afstänges från alldaglig gemenskap med. i skogar, som fullständigt behandlas efter veten-: ; skaplig skogshushållningsplan, och hvilka just j derföre kunna nog fullkomligt besvara de mång. : i taliga och mångartade frågor, som under underi visningskursen tränga sig på den för sitt valda i framtidsyrke intresserade eleven. Likaså kan man lätt vid en företagen skogsresa inlära ele-. I verna att efter regel beså eller plantera en skogsi tom plats, att hjelpgallra ett tätt ungshogsbe-: : stånd o, s. v.; men då eleverna kanske ej mer ;än denna gången i sin lifstid komma att beträda i samma plats, och således ej kunna iakttaga huruvida deras handläggning varit mer eller min; dre ändamålsenlig, äfvensom hvilka förändrinigar i sättet som kunna erfordras för ett full-: : komligare uppnående af ändamålet, huru kan i man under dylika omständigheter förvänta en ; tillfredsställande forstmannabildning vid ett så i inrättadt läroverk? Huru kan en sådan någon : gång blifva möjlig utan i den närmaste förening . med en af läroverket utöfvad förvaltning af näriggande skogar, fullständigt behandlade efter ationel skogsiorättningsplan? — Dessa frågor ; hafva rätt blifvit besvarade genom närliggande : skogsreviers uppdragna förvaltning åt skogsläroverken uti Neustadt Eberswald, Tharand, Eisenach, Clausthal, Nancy m. fl.; det återstår nu; ör svenskarne att lika ändamålsenligt besvara, dem. Så länge ett nöjaktigt svar härå fördröjes, måste hvarje ansträngning af lärarne att höja: skogsundervisningen till den ståndpunkt tiden fordrar blifva förlamad, måste det svenska skogsläroverket inskränkas att lemna blott halfbildade forstmän. Utom dessa hinder för en fullständig under-i visning, som tillhöra universitetets nuvarande läge, bör icke heller förbises dels de vida större kostnader för elevernas vivre, garderob och nöjen under lärotiden, som föranledas genom lärover kets läge i hufvudstaden, och hvilka säkerligen skulle blifva nedsatta till hälften, om läroverket; vore förlagdt till en skogsort; dels den tid och det intresse som hos eleverna gå för skogen förlorade genom Stockholms erbjudande mångartade förströelser. Mer än en af de utgångna skogseleverna, men ännu mer deras fäder, torde säkerligen ega anledning att mera allvarligt än Posttidningens insändare bedöma skilnaden, både i ekonomiskt och sedligt hänseende, emellan en forstmannabildningskurs inom Stockholm och en sådan inom skogsbygden. Vi vilja derföre . vädja till dessas erfarenhet och afgörande. Det ironiska skämt, som Posttidningens insändare: strör öfver landtlifvets mångbesjungna idylliska oskuld i sällskap med bygdens blygsamma; tärnor, till motsats mot hufvudstadens lockel ji ser, må gerna vara hans egna tankar om sa-j ken; men icke lärer dock den a!lmänna menini gen deraf låta rubba sig i det temligen gifna: omslutet öfver den ena eller andra sidans fö-? reträde. i Att kostnader måste blifva förknippade med; en förflyttning af skogsinstitutet till annor ort, i inses lätteligen; men då sådana äro oundgäng-: liga för att vinna en nödig fullständighet åt un: dervisningen, kunna de icke utgöra något väl-Å grundadt skäl mot en ifrågasatt flyttning. Åt-; skilliga besparingar uti det nuvarande anslaget: måste emellertid flyttningen alltid medföra, t. ex. för de praktiska öfningarne 3000 rdr, afgiften I till DPjyrgärdökassan för institutets tomt 600 rår, I till ved (hvilken vid Leckö finges fritt) omkring : 1000 rdr, för handräckningsarbete (hvilket vid j Leckö utgjordes af torparne) omkring 400 rdr. Redan 5000 rår, nära uppgående till den sam) ma, som kunde erfordras till nödig löneförhöjning åt lärarne för att ersätta deras nuvarande bitförtjenster. Vidare kunde vid en flyttning den I nuvarande institutslägenheten, värd omkring 75,000 rdr, försäljas samt försäljningssumman I ara tillräcklig att dermed iordningsställa 40 0 rum i Leckö slott, det högsta antal som intitutet kunde behöfva både för undervisningen, samlingarne, logementer och kosthållningen. Det föga betydliga uti institutets egna naturaliesamlingar. som ännu fattas, vore lätt att fylla ur vetenskapsakademiens rika dupplettsamlingar; hvarefter institutet vore alldeles sjelfständigt organiseradt för en fullständig undervisning. De förespeglade stora kostnaderna reducera sig således till en ringa obetydlighet, åtminstone i jemförelse med den stora fördelen af n fullständigad skogsundervisning, samt med den oberäkneliga vinst, som staten skulle draga, att få sina forstmän uppfostrade inom skogen, i stället för inom de mångsidigt dissolverande etablissementer, hvarpå hufvudstaden öfverflödar. Någon svårighet att finna skickliga lärare kan genom läroverkets flyttning icke uppstå, så vida i man ställer deras aflöning nog tillräcklig atti kunna lefva utaf, utan hjelp af bitienster, hvilka i en landsort ej stå att erhålla. Deremot skall! läroverket, efter en sådan förändring, alltid vinna, genom tillgodonjutandet af lärarves adelade verksamhet, till fördel för så väl elever som den forstliga vetenskapen. Hvad beträffar de uvarande lärarne, böra väl dessa vara så pass ifvade af nit för sitt antagna kall, att ingen af dem tvekar att, vid en ifrågakommande flyttning uppoffra enskild beqvämlighet för det all männas bästa. Det återstår vidare att undersöka, huruvida den föreslagna platsen för institutets nya läge vid Leckö kan fylla de brister som vidlåda det gamla läget invid hufvudstaden, samt huruvida den i öfrigt kan väl lämpa sig för ändamålet. I Utom sjelfva slottet, som efter sägen räknar 300; rum, finnes å Leckö egendom flera corps de lo-i gis, nemligen ett invid slottet, ett vid kungs-; ladugården, ett vid Ekebo, och ett vid Stora: Djurgården, med omkring 30 snygga och underi hållna boningsrum. För att göra slottets boningsrum beboeliga, erfordras dess omtäckning:? samt rummens förseende med nya eldstäder, fön1 SN a