Aftonbladet – 27 juni 1863, sida 3

tolrordanee Kongl. för reparati om YUCIDRAAIE alv slag af 30.000 rdr för reparation af Linköpings domkyrka, biföllos utan öfverläggning. Hr Charpentiers förslag att tabjuda de öfriga stånden till fattande af nahanda beslut som adeln, angående vilkoren för utarrendering af kro nans egendomar, lades tiil handlingarne på yrkande af frih. R. Cederström, som reserverade sig mot adelns beslut och anmärkte att de öfriga stånden redan bifallit statsutskottets förslag i ämnet. Det af grefve E. Sparre väckta förslag, att inbjuda medstånden till biträdande af beslutet an gående anslag till Herljungabanan, mötte motståna af hr EB. W. Nordenfeldt, som ansåg injudningar af dylik art mindre lämpliga, helst lerom ej finnes ett ord i grundlagarne. I deanra stånden skulle man möjligen tå höra pikanta yttranden om hurn adeln sjelf alltid af: slår sådana, men pretenderar att dess egna in bjudningar skela bifallas. För bifall talade hr v. Knorring, grefvarne C. G. Mörner och E Sparre samt frih. J. W. Stjernstedt, hufvudsak ligen på det skäl att man så mycket som möjligt borde undvika votering i förstärkt utskott. Ståndet beslöt inbjudningens aflåtande. Grefve C. G Mörner begärde slutligen ordet och uttalade sin missbelåtenhet med den lojhet. som nu röjer sig vid riksdagsärendenas behand: ling i utskotten. Talaren insäg åtminstone icke hvarför äfven boktryckerierna hade behöft mid sommarferier; härigenom vore nu 14 dagars tid förspild: Det hade varit önskligt om de herrar, hvilka vid början af riksdagen talat om möjlig: heten af riksdags afslutande Jå fyra månader, och som utgöra pluralitet i utskotten, mera be visat denna tro genom sina gerningar. Det vore i sin ordning att ordföranden inom utskott tillsåge det ledamöterna ordentligt komme ti.städes och i annat fall anmälde dem, på det nya måtte väljas. Friherre R. Cederström försvarade, såsom ordförande i ekonomiutskottet, detta för beskyllningen. Det hade redan handlagt alla dit remitterade ärender, utom återremisserna, men för deras behandling hade ännu icke fullständiga handlingar inkommit. Qsdföranden i bankoutskottet hr E. W. Nordenteldt upplyste att dess räkenskapsatdelning haft sammanträde både påmåndagen och tisdagen; kansliafdelningen hade för närvarande ingenting att behandla. Grefve E Sparre, lagutskottets ordförande, försvarade detsamma, anmärkande att det sammanträdt både i måndags och i går. Triherre J. W. Stjernstedt förklarade sin tacksamhet mot grefve Mörner. Alla vilja att yxan skall gå, men ingen viil hålla i skaftet. Detta bade nu grefven gjort. Domningen hade denna gång inträffat förr än vanligt eller innan rötmånadens början. Talaren tillhörde icke dem, som med glädje erfara slappheten vid föshandlingarne eller reaktiontra Destut helt enkelt derföre att de visa önskligheten af en representationsfrrändring, och hoppades att man skulle fästa någon uppmärksamhet vid grefve Möorners anmärkningar. Ordföranden i statsutskottet, grefve F. Cronstedt, upplyste att orsaken, hvarföre detta utskott ej i förra veckan sammanträdt, varit den att kansliet eljest ej kunnat medhinna 8:de hufvudtiteln, som är färdig att inkomma till utskottets plenum. Forra veckan hade man i stället haft sammanträden under 8 å 9 timmar dagligen. ussionen ansågs icke: föranleda till någon särskild åtgärd, och åtskildes ståndet kl. ;, 12 tom. . Presteståndet: Efter verkställd prowkviisjustering föredrogs statsutskottets memorial n:r 117, med förslag till voteringsproposition, i anledning af stånders skiljaktiga beslut i fråga om fortsatt utförande af jernvägsarbeten för statens räkning och anvisande af dertill erforderliga medel, hvars alla punkter utan diskussion godkändes med undantag af den 3:dje, rörande skyldighet för kommunerna att för stambanors by pande upplåta nödig jord, samt rättighet för K. M:t att, om sådant ej egt rum inom förelagd tid, använda för sådan bana beviljade medel till arbetena å annan bana. Härom uppstod en stunds diskussion, derunder utskottets förslag bekämpades af doktor Malmstedt, prostarne Janzon och Sonden. På yrkande af doktorerna Sandberg, Ljungdal, yrkoherden Wennerström, doktor Säve och pro fessor Selander blef punkten godkänd. Vidare föredrogos och biföllos uten diskussion. samma utskotts memorial n:r 118, i anledning af återremisser å vissa delar af utskottets utlå tande n:r 88, angående statsbidrag för enskilda jernvägsanläggningar; n:r 119, med förslag till voteringsproposition, i anledning af ståndens skiljaktiga beslut ifråga om aflöningen för den hos utskottets riksgäldsafdelning anställda sekreterare; samt utlåtande n:r 120, angående beviljande af anslag till fortsättning af reparationer å Linköpings domkyrka. Bondeståndet Utan diskussion godkändes statsutskottets förslag till voteringspropositioner inom förstärkt statsutskott, med anledning af riksståndens skiljaktiga beslut i vissa delar af jernvägsbetänkandena, äfvensom samma utskotts memorial n:r 118, hvilket, till följd af samtliga riksståndens återremiss rörande bibanan mellan Wexiö och Alfvestad, föreslår att densamma må anläggas med ångkraft och ett lån af 434,009 rdr för ändamålet beviljas. De öfriga återremisserna i fråga om de enskilda banorna hafva, med hänsyn till de fattade besluten, af utskottet förklarats icke kunna till någon dess åtgärd föranleda. Likaså bifölls utan diskussion statsutskottets memorial n:r 119, med förslag till voteringsproposition i fråga om aflöningen för sekreteraren å utskottets riksgäldsafdelning. Härefter föredrogs en från ridderskapet och råeln gjord inbjudning, att bondeståndet måtte, med frönträdande af sitt beslutade bifall till hvad skonomiutskottet i dess betänkande i läroverksfrågan4 hemställt i afseende å öfveransträngningen i skolorna — antaga ridderskapet och adelns beslut om att till Kongl. Maj:t ingå med begäran om undersökning huruvida ölveransträngning I skolorna verkligen eger rum. Rundbäck och Östman yttrade sig för bifall till inbjudningen, hvaremot Ola Jönsson, Rosenberg och Lönnberg yrkade att ståndet måtte vidblifva sitt en gång fattade beslut, hvilken åsgt äfven bifölls vid framställd proposition. Till frågan om Farmaceutiska Institutet. Die Quelle aller Wissenschaft ist die Erfahrung Licbig. Der altgemeine Charakter der fröheren Naturforschung kann besonders in der Betrachtung gesucht erden, der jetzige ist vorzugsweiso in dem Experimente aus: gesprochen. Marchand. Då man skrider till bedömandet af frågan om behofvet af en speciel underyvisningsanstalt för farmaceuter, vill det synas i främsta rummet vara af nöden att nogsamt gifva akt på att handeln med apoteksprivilegier och farmaceuternas (vrationella) undervisning äro tvenne helt och hället skilda saker. Den farmaceutissa undervisningen i vårt land, under en lång följd af år mer än stylfmoderligt behandlad, har under en sednare period likväl hugnats med Snågot deltagande från statens sida. Arten af detta deltagande tillskrifva